Redan utförsäkrade inte hjälpta av förändrade sjukregler

– Det är en form av utrensning av oss sjuka, säger hon.

Camilla Öhlund utförsäkrades 2015 efter att ha varit sjukskriven i tre år. Under den tiden hade hon både satt in en protes i höften och genomgått en hjärtoperation.

– Jag hann inte med att bli återställd efter operationen, men Försäkringskassan menade att jag kunde jobba och ta ett lättare arbete som de säger.

Camilla Öhlund, som är 57 år, har jobbat som personlig assistent, men höftartrosen har gjort det omöjligt att fortsätta inom det yrket. Hon tar sig fram med stöd av rullator.

– Jag har jobbat sedan jag var 16 år med tunga jobb så min kropp är lite trasig, berättar Camilla på telefon från hemmet i Helsingborg.

Hon är inte ensam om att utförsäkras. Allt fler nekas sjukpenning efter 180 dagar, då reglerna säger att den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden, inte bara mot den gamla arbetsplatsen. Sedan 2014 har det skett en fyrdubbling av andelen avslag på fortsatt sjukpenning efter 180 dagar. Hittills i år har 40 procent nekats ersättning. Kritiker menar att den prövning Försäkringskassan gör, sker mot jobb som inte finns på riktigt.

Debatten har fått ny styrka sedan det visat sig att vårdanställda, som fått covid-19 på jobbet när de kämpat på sjukhus och äldreboenden under pandemin, nu också nekas sjukpenning efter 180 dagar. Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har tagit olika initiativ för att få en förändring av reglerna. Och i dag meddelade regeringen att man kommer att lätta på kraven. Förändringen, som genomförs i mars nästa år, innebär att det ska bli lättare för långtidssjuka att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan, som sker vid 180 dagars sjukskrivning, mot andra jobb än det egna.

Det hjälper dock inte de personer som liksom Camilla Öhlund redan har utförsäkrats och fått sin sjukpenningsgrundande inkomst (sgi) nollad.

Vänsterpartiets Ida Gabrielsson, som drivit frågan om de utförsäkrade hårt, menar att det krävs en kriskommission för dem som fallit ur sjukförsäkringen.

– Nu har vi fått en bekräftelse på att de här reglerna var fel. Då vore det inte mer än rätt att man tillsätter någon form av kriskommission för dem som förlorat sin sgi. De kan söka sjukpenning igen men eftersom de inte har någon sjukpenningsgrundande inkomst har de inget att hämta, säger hon.

Jag tycker det är för jävligt att jag ska behöva söka stöd från socialen. Det är inte meningen att man ska behöva stå med kepsen i hand och be om pengar när man jobbat hela livet och betalat skatt.

Camilla Öhlund tycker det är bra att pandemin satt ett ökat tryck på att det behövs en förbättring av sjukförsäkringen. Samtidigt påpekar hon att det är många som drabbats av de hårda bedömningarna, redan innan coronapandemin.

– Det är jättetråkigt för de som fått covid-19 och inte får någon ersättning. Men välkomna in i våran värld. När man inte kan jobba längre och betala skatt, då behöver man inte finnas mer. Så känns det.

Camilla Öhlund lever idag på socialbidrag. Efter att allt nödvändigt är betalt har hon 3000 kronor kvar att klara sig på. Det ska räcka till allt ifrån mat och kläder till tandläkarbesök och träningskortet på gymmet.

Sedan Försäkringskassan skärpte sina bedömningar 2014 har allt fler sjukskrivna tvingats söka hjälp hos socialen. Det visade nyligen en granskning gjord av tidningen Arbetet. Camilla Öhlund är en av drygt 18 000 personer i Sverige som sökt socialbidrag trots att de samtidigt är sjukskrivna av läkare. Det motsvarar var åttonde person som får försörjningsstöd.

– Jag tycker det är för jävligt att jag ska behöva söka stöd från socialen. Det är inte meningen att man ska behöva stå med kepsen i hand och be om pengar när man jobbat hela livet och betalat skatt, säger Camilla Öhlund som tillägger att hon som tur är har en bra socialsekreterare som är väldigt förstående.

Själv hoppas hon kunna jobba deltid så småningom, med ett mindre tungt jobb. Trots att hon har svårt att gå och äter värktabletter, så tränar hon flera gånger i veckan. Det blir bänkpress på gymmet, vattengymnastik och yoga – sittande på en stol.

– Träningen lyfter upp musklerna, så att det inte tynger så mycket på artrosen. Utan träningen hade jag inte kunnat gå.

Hon är stolt över att hon kämpar. Hon har slutat både att röka och dricka alkohol och försöker gå ner i vikt inför nästa höftoperation.

– Det som är mest jobbig är att jag inte får vara sjukskriven och komma tillbaka och bli frisk, för Försäkringskassan tycker att jag redan är det.