Det var 2017 som pensionsgruppen (där alla riksdagspartier ingår, utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna)kom överens om att pensionsåldern skulle höjas. I överenskommelsen betonade politikerna samtidigt att det behövdes arbetsmiljöåtgärder för ett hållbart arbetsliv och att rehabiliteringen av sjuka behövde förbättras. Man lovade också att rätten till a-kassa och sjukförsäkring skulle följa med upp till den höjda pensionsåldern.

Men inget av det har hänt, konstaterade LO:s ordförande Susanna Gideonsson i förra veckan. I en artikel i Kommunalarbetaren sa hon att det känns som att facket varit ”nyttiga idioter”.

På sociala medier blev reaktionerna från kommunalare starka. Facken borde ha kämpat mer mot beslutet om höjd pensionsålder, tycker exempelvis undersköterskan Marianne Stathin.

”Vi var ganska många som pekade på detta och ja ni är nyttiga idioter LO och Kommunal. Vad hindrade att ni anordnade demonstrationer, namninsamlingar och varför inte ge oss en röstsedel där vi kan säga ja eller nej till sådana här livsavgörande beslut som ni tar inom den fackliga rörelsen”, skriver hon på KA:s Facebooks-sida.

Susanna Gideonsson säger till KA att facken inte ville ha ”en jättestor fajt” om pensionsåldern, eftersom politikerna redan kommit överens.

– Det är bara att inse att folk lever längre och pensionspengarna ska räcka till fler år så utifrån det var vi bara tvungna att följa med. Men vi förankrade det här i förbunden utifrån att det också skulle genomföras bra åtgärder, som ett kraftfullt förbättrat arbetsmiljöarbete.

Det här har facken dock inte sett röken av, som Gideonsson uttrycker det. Förutom pensionstillägget på 600 kronor till dem med låga pensioner. 

Susanna Gideonsson.
Susanna Gideonsson, ordförande LO.

När beslutet togs att höja pensionsåldern, bildades ett råd med representanter för arbetsmarknadens parter. Där skulle man diskutera med politikerna vad som behövde göras för att förbättra arbetsmiljön och göra ett förlängt arbetsliv möjligt.

Men Kommunals representant Anne-Maria Carlsgård säger att mötena mest handlat om pensionssystemet, vilka anpassningar som parterna behöver göra i kollektivavtalen, och om EU-regleringar.

– Men vi förutsätter att det blir förbättringar i arbetsmiljön för att man ska kunna jobba länge, säger Anne-Maria Carlsgård.

Handels representant i rådet, chefsekonom Stefan Carlén, är kritisk.

– Vi har inte fått någonting. Det var politikerna som skulle berätta vad de har tänkt sig. Vad vi i facken tycker vet de ju redan, säger han.

De två senaste mötena har blivit inställda, men sist rådet träffades förde facken fram sin kritik.

Stefan Carlén, chefsekonom, Handels

– Vi har sagt att vi vill komma igång och prata arbetsmiljö och rehabilitering. Det är enkelt att höja pensionsåldern, men många orkar ju inte jobba längre och då måste man kompensera för det, säger Stefan Carlén.

Besvikelse finns även på tjänstemännens centralorganisation TCO.

– Man har inte gjort det som krävs för att ge förutsättningar för att höja pensionsåldern, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef.

Han betonar att facken aldrig sa ja till en höjning av pensionsåldern. Facken pekade på vad som i så fall behövde åtgärdas, som förbättringar i arbetsmiljö och rehabilitering, en bra företagshälsovård och bättre möjligheter att vidareutbilda sig sent i livet. Facken föreslog också att regeringen varje år i budgetpropositionen skulle redogöra för vilka åtgärder som man jobbar med för att människor ska kunna arbeta längre. Så har inte skett.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO.

Samuel Engblom menar att ett stort problemet är att det saknas insyn i beslut som rör pensionerna. De fattas i bred politisk enighet, vilket är bra, enligt Engblom. Men arbetsmarknadens parter har ingen insyn i beredningsarbetet i regeringskansliet och saknar möjlighet att komma med synpunkter tidigt.

Kommunals Anne-Maria Carlsgård tror att det krävs mer än ett partsråd för att det ska bli några verkliga förbättringar i arbetsmiljön för kommunalarna.

– Det behövs ett tryck från politiskt håll mot arbetsgivarna, säger hon. 

Höjd pensionsålder i Sverige

Beslutet att höja pensionsåldern i Sverige togs avde partier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Där ingår samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Den första höjningen av pensionsåldern skedde i år. Då höjdes åldern för när man tidigast kan ta ut sin inkomstpension, från 61 år till 62 år.

Tre år senare 2023, höjs gränsen för ”den riktiga” pensionsåldern, alltså den ålder då man kan få ut full pension, från dagens 65 år till 66 år. Garantipensionen, den del av pensionen som många kommunalare är beroende av, betalas också ut först vid 66 år.

Pensionsåldern kommer sedan att höjas i flera steg. För de som är födda 1965 blir den nya åldern när man kan ta ut full pension 67 och för de som är födda 1970 blir den 68.