Under rubriken ”pensioner och politik för vanligt folk – vad kan vi lära av Danmark?”, hölls ett seminarium på onsdagen i LO-borgen. Medan danska arbetare har flera möjligheter att gå i pension tidigare om de är utslitna, tvingas deras svenska kollegor ofta bekosta en tidigare pension själva. Detta genom att ta ut sin inkomstpension i förtid och därmed får livslångt sänkt pension. 

Nu vill den danska S-ledda regeringen även driva igenom en generellt lägre pensionsålder för dem med ett långt yrkesliv bakom sig. Förslaget innebär att den som har fyllt 61 år och har arbetat i minst 42 år ska kunna gå i pension vid 66 års ålder. Har man jobbat i 43 år ska man kunna gå vid 65 och för den som jobbat i 44 år kan pensionsåldern vara 64 år.

Det kallas för Arne-pension, efter den utslitne bryggeriarbetare som varit affischnamn för reformen.

– Det är ett mer rättvist system för de som haft ett långt och hårt arbetsliv, sade den danske arbetsmarknadsministern på länk från Danmark där förhandlingar om det nya pensionsförslaget pågår just nu.

När LO:s ordförande Susanna Gideonsson fick ge sin syn på förslaget sade hon att hon inte tror på att rakt av kopiera den danska modellen. Men hon påminde om att höjningen av pensionsåldern i Sverige föregicks av debatt, inte minst inom fackföreningsrörelsen.

– Nu sålde vi in det med att man skulle satsa på bättre arbetsmiljö och att man skulle se till att a-kassa och sjukförsäkring följde med.

Men det har vi ”inte sett röken av”, sade Gideonsson.

– Det känns som att vi var nyttiga idioter igen.

Med på seminariet var också Marianne Sund, ordförande för IF Metallklubben på tvätteriet Berendsen i Ockelbo. Hon vittnade om hur de anställda idag inte ens orkar jobba till 60, med värk i knän, handleder, axlar och nacke.

Hon välkomnade det danska förslaget, men påpekade att det skulle missgynna invandrad arbetskraft som sällan börjat jobba innan de fyllt 20. Dessutom tyckte hon att diskussionen handlar för mycket om att de som är utslitna ska kunna gå tidigare i pension, när arbetare också borde ha rätten att kunna vara friska som pensionärer.

I Danmark kan man i dag dels ansöka om förtidspension, ett system som liknar det svenska och riktar sig till dem som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. För att få det beviljat krävs en omfattande prövning av arbetsförmågan. De som bara har några år kvar till pensionsåldern kan också ansöka om något som kallas för seniorpension.

Den svenske socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (S), som i januari besökte Danmark, konstaterade på seminariet att grannlandet kommit betydligt längre med att sätta fokus på pensionen för dem som har arbetat med kroppen.

– I Danmark har de två ventiler för dem som slitit ut sig, i Sverige har vi ingen sedan 2008, sade han och refererade till de åtstramningar av sjukersättning (förtidspension) som då genomfördes och innebar att betydligt färre idag beviljas ersättning.

Regeringen utreder just nu frågan om en generösa sjukersättning för äldre och förslag väntas komma nästa år.

Höjd pensionsålder i Sverige

Beslutet att höja pensionsåldern i Sverige togs av de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Där ingår samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Den första höjningen av pensionsåldern skedde i år. Då höjdes åldern för när man tidigast kan ta ut sin inkomstpension, från 61 år till 62 år.

Tre år senare 2023, höjs gränsen för ”den riktiga” pensionsåldern, alltså den ålder då man kan få ut full pension, från dagens 65 år till 66 år. Garantipensionen, den del av pensionen som många kommunalare är beroende av, betalas också ut först vid 66 år. Den som har ersättning från sjukförsäkringen eller a-kassan kan fortsätta få det fram till 66 år.

Pensionsåldern kommer sedan att höjas i flera steg. För de som är födda 1965 blir den nya åldern när man kan ta ut full pension 67 och för de som är födda 1970 blir den 68. 

Det danska förslaget

De danska Socialdemokraterna presenterade i augusti sitt förslag ”Ny rätt till tidig pension”, eller ”Arnepension” som den kommit att kallas. Den innebär en generell rätt till tidig pension för dem som gick ut i arbetslivet som 17, 18 eller 19-åring. 

Den som har fyllt 61 år och har arbetat i minst 42 år ska kunna gå i pension vid 66 års ålder. Har man jobbat i 43 år ska man kunna gå vid 65 den som jobbat i 44 år kan pensionera sig vid 64 år. 

Om reformen får stöd i den danska riksdagen, folketinget, genomförs Arnepensionen 2022. Då kommer den vanliga pensionsåldern vara 67 år i Danmark.

Enligt regeringens prognos väntas 38 000 danskar omfattas av Arne-pensionen det första året, och närmare 50 000 år 2025.

En opinionsmätning gjord på beställning av den danska fackföreningsrörelsen har visat att tidig pension för utslitna har stort stöd av den danska befolkningen.  

Källa: Rapporten ”Vägen till Arnepensionen”, från tankesmedjan Arena idé.