– Vi tycker att det är bra med en låglönesatsning på Kommunals grupper. Men vi kan se att de inte tagit med alla grupper, säger Inger Westerberg, vice ordförande Kommunals sektion vård och omsorg.

Hon poängterar att detta är ett politiskt beslut och att Kommunal inte deltagit i diskussionerna då Vänstern drivit satsningen på låglönegrupper för att stöjda majoritetens budget.

De tio miljoner kronor som avsatts ska ge löneökningar utöver de i den ordinarie lönerevisionen. En löneökning som dröjer då vårens avtalsrörelse på grund av coronaviruset startar om nu i höst. 

Grupperna som prioriterats är undersköterskor, personliga assistenter, barnskötare, elevassistenter, fritidsledare, fritidsassistenter, boendestödjare samt ford- och maskinförare.

Samtliga av Kommunals yrkesgrupper i Örebro har en medellön som är lägre än rikssnittet.

Den näst största skillnaden är den för vårdbiträden som är den lägst betalda yrkesgruppen. I Örebro har vårdbiträden en medellön på drygt 21 000 kronor. Det är drygt 2 600 kronor lägre än rikssnittet på 23 678 kronor. Men den yrkesgruppen ingår inte i Örebros låglönesatsning.

– Vi har premierat utbildad personal, anledningen är att vi ser att det finns ett stort behov. Vi vill hjälpa vårdbiträden att utbilda sig till undersköterskor, säger Martha Wicklund, (V), oppositionsråd, Örebro.

Hon säger att ambitionen är att minska skillnaderna mellan de högst och de lägst betalda, men att arbetet är långsiktigt.

När åtta yrkesgrupper prioriteras blir de tio miljonerna en löneökning på cirka 150 kronor per person.

– Hade vi fått bestämma hade vi försökt få till ännu mer pengar. Det här var en förhandling som vi gjorde. Självklart hade vi sett en summa som var det dubbla, eller det tredubbla, säger Martha Wicklund.

Medellöner i Örebro

* färre än fem anställda, uppgiften publiceras inte.

Fotnot: Statistiken bygger på uppgifter som gäller grundlön räknat på heltid för november 2019 och har samlats in av KA från landets kommuner.