– Man kommer till väldigt märkliga situationer, man vet ju aldrig vad som händer och till det här ska man klä på sig full skyddsutrustning med munskydd, visir, förkläden med långa ärmar och sedan gå in på en avdelning där man vet att patienterna är smittade, säger Beatrice Scherberg, skötare och huvudskyddsombud för affektiva kliniken. 

Vid överfallslarm kallas hon och annan personal från hela huset till avdelning 368 som karantänsavdelningen egentligen heter. Och då är det bråttom, en kollega kan bli attackerad eller så kan det vara ett pågående självmordsförsök.

Men att skyddsutrustningen först ska hämtas och sedan tas på rätt gör att det tar längre tid. Den kritiska situationen kan då förvärras och risken för hot och våld öka. Patienterna kommer ifrån avdelningar för beroende, psykos och affektiva sjukdomar samt rättspsykiatrin.

– Det är en väldig mix av patienter. Patienterna från Rågården har med sig ett annat våldskapital, då de är dömda för brott. En psykospatient som ser personal i helt klädd i skyddsutrustning förstår inte vad som händer, säger Beatrice Scherberg.

Nu har avdelningen varit i gång i tre månader, i början var det fler incidenter.

– Det var hotfulla situationer då patienter slog av visir på personalen. Det skapade en väldig oro hos personalen då det var den enda möjligheten att skydda sig mot smittan. Det har varit turbulent, säger Beatrice Scherberg.

Under våren har hon lagt en 6.6a enligt Arbetsmiljölagen som gällde just skyddsutrustning vid larm då personal från andra avdelningar kallats in. I det fallet gällde det en annan avdelning där smittan börjat sprida sig.

– Det löste sig bra, arbetsgivaren var snabb att svara på den och tog till åtgärder. Personalen fick skyddsutrustning och patienterna flyttades, säger Beatrice Scherberg.

Även om det varit många diskussioner med arbetsgivaren om vilken skyddsutrustning som skulle användas tycker Beatrice Scherberg att det i stort sett fungerat bra. Nu används visir och munskydd samtidigt. 

Patienterna är alltid oroliga och stressade, det blir ännu värre när de får dåliga besked.

Behzad Sariani Gonbad

Behzad Sariani Gonbad som är skyddsombud på avdelning 368 tycker också att verksamheten fungerar allt bättre, även om det var problem i början då personalen på andra avdelningar med kort varsel fick veta att de skulle arbeta med covid-patienter på avdelning 368. Samtidigt berättar han om att sjukskrivningarna ökar. Han är övertygad om att orsaken är smittan på jobbet men också den ökade pressen.

– I början hade vi dåliga rutiner, patienter smittade personalen, säger Behzad Sariani Gonbad.

Nu har många börjat komma tillbaka, men stressen finns kvar.

– Patienterna är alltid oroliga och stressade, det blir ännu värre när de får dåliga besked. Det påverkar personalen, man kan bli utsatt för hot och våld, samtidigt vet man att man kan bli smittad. Man vet inte hur man ska göra, säger Behzad Sariani Gonbad.

Han berättar också att stressen och turbulensen i starten har gjort att både skötare och sjuksköterskor sagt upp sig. Samtidigt säger han att pressen lett till fler sjukskrivningar men också till tjänstledigheter.

– Flera med bakomliggande sjukdomar har tagit tjänstledigt, det är inte bra. Man kunde placera om på andra enheter. Man kunde prata med oss, säger Behzad Sariani Gonbad.