Därför sprids coronasmittan på äldreboenden
Svårigheter att isolera smittade boende pekas ut av Folkhälsomyndigheten och regionerna som en orsak till smittspridningen på äldreboenden. Det visar en enkät som genomförts i Region Stockholm och Region Sörmland. I enkäten framgår också att andelen tillfälligt anställda varit större på boenden med konstaterade fall.
För att ta reda på varför smittspridningen av coronaviruset blivit så stor på äldreboenden har de två hårdast drabbade regionerna, Stockholm och Sörmland, tillsammans med Folkhälsomyndigheten gjort en enkät till verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor på särskilda boenden.
I dag presenterades resultatet. Svaren från Stockholm visar att det varit svårt på många boenden att få brukarna att hålla avstånd till varandra. Det var dock liten skillnad mellan de boenden som haft fall och de som inte haft fall. På boenden som haft konstaterade fall av covid-19 har 41 procent inte lyckats hålla isär sjuka och friska, medan siffran för de som inte haft fall var 37 procent.
Det var däremot större skillnader när det gällde möjligheterna att isolera boenden med symtom på covid-19. Bland boenden med bekräftade fall svarade 24 procent att de inte kunnat isolera sjuka, medan den siffran bara var 8 procent för de utan fall.
Det var också skillnader mellan de boenden som haft fall och inte i vilken utsträckning som personal jobbat med symtom. Bland boenden med fall hade 18 procent svarat att personal jobbat med symtom. På de som inte haft fall var den siffran 4 procent. Region Stockholms smittskyddsläkare Per Follin sade dock på presskonferensen där enkäten presenterades att de inte säkert kan säga att det bidragit till smittspridningen.
– Vi fick kommentarer som att när man fått symtom gick man hem. Man kanske hade insjuknat under ett pass och därigenom varit tvungen att stanna kvar. Det fanns flera anledningar. Det är en viss skillnad men att det förklarar spridningen var svårt att dra slutsats om, sade Per Follin.
Den höga andelen tillfälligt anställda inom äldreomsorgen har lyfts fram som en möjlig orsak till smittspridningen. Det var inget som lyftes på presskonferensen, men i enkäten framgår att de boenden som haft bekräftade fall i Stockholm haft en högre andel av timanställda och bemanningsanställda än de som inte haft bekräftade fall.
I Region Sörmland var dock skillnaderna små. Samtidigt visar enkäten att fallen av covid-19 är vanligare på boende i Sörmland där städningen utförs av extern personal.
I enkäten ställdes också frågan om covid-19 skapat oro hos personalen. Där var skillnaderna stora. Bland de boenden som haft bekräftade fall har 51 procent svarat att det funnits omfattande oro, medan bara 16 procent svarat det på boenden utan fall. Bland boendena utan fall har 10 procent svarat att det inte funnits någon oro alls, medan den siffran på boenden med fall var 0 procent.
I Sörmland rapporteras dock större oro bland personalen från boenden utan covid-fall. Oron handlar om personalbrist, att smittan ska spridas, rädsla för att bli smittad, föra smittan vidare, begränsad tillgång till skyddsutrustning, ovisshet och osäkerhet om man kan lita på myndigheternas information om smittan. Konsekvensen av detta är sjukskrivningar, svårt att få vikarier att arbeta, stor åtgång av skyddsutrustning och att mycket tid går åt till information.
Det kan vara svårt att isolera en person på ett sådant här boende av olika anledningar. Det är i princip sjukvård som bedrivs i brukarnas hem, vilket också ställer speciella krav.
Stockholms smittskyddsläkare Per Follin lyfte på presskonferensen fram olika åtgärder som gjorts för att minska smittspridningen på äldreboendena, bland annat att personal i mindre utsträckning jobbat på flera olika avdelningar. Andra exempel är utökade städrutiner, utbildningsinsatser kring basala hygienrutiner, minskning av gruppaktiviteter, förändring av måltidssituationer och ökad kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska.
– Sammanfattningsvis kan man säga att de här boendena har mycket utmaningar, det är personer som har behov av vård och det är dygnet runt-verksamhet, det ställer behov på kontinuitet. Det kan vara svårt att isolera en person på ett sådant här boende av olika anledningar. Det är i princip sjukvård som bedrivs i brukarnas hem, vilket också ställer speciella krav, sade Per Follin.
Även Region Sörmlands smittskyddsläkare Maria Remén lyfte fram de speciella förutsättningarna på äldreboenden.
– Det är ju inte ett sjukhus vi är på utan det är de äldres permanenta boendemiljö. Och för välmåendet är det också viktigt till viss del med sociala aktiviteter, så här får man väga risken mot smitta och vilka aktiviteter är mer riskfyllda än andra, sade Maria Remén.
I enkäten har de som haft bekräftade fall också fått svara på hur de tror att smittan har kommit in på boendet. Några orsaker som nämns där är brukare som smittats på sjukhus, besök av anhöriga innan besöksstopp infördes, rörliga boenden och symtomfri personal.
Här har arbetsgivaren en jätteviktig roll … Att personalen verkligen känner att det är okej att stanna hemma, att det finns tillräckligt med personer på plats så man inte går dit på grund av lojalitet med sina kolleger.
Folkhälsomyndigheten lyfte på presskonferensen också fram goda exempel från boenden på hur de har förändrat sitt sätt att jobba för att minska smittspridningen. Bland de åtgärderna fanns att anställda visstidsanställda på längre tid och att öka tillgången till sjuksköterskor i arbetsgruppen.
Folkhälsomyndighetens enhetsschef Malin Grape poängterade att man redan vet vad som är de tre mest effektiva åtgärderna för att förhindra dropp- och kontaktsmitta. Den första är att personalen inte jobbar med symtom,
– Här har arbetsgivaren en jätteviktig roll, att hitta strukturer för det här, att följa upp vilka symtom som man kan ha, när man är frisk igen för att komma tillbaka, och att personalen verkligen känner att det är okej att stanna hemma, att det finns tillräckligt med personer på plats så man inte går dit på grund av lojalitet med sina kolleger, sade Malin Grape.
De andra två åtgärderna som är viktigast är att man organiserar arbetet så att personalen jobbar med ett begränsat antal brukare och att man säkerställer att basala hygienrutiner följs.
Malin Grape sade att man redan vet att basala hygienrutiner inte följs följt ut och betonade att det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns förutsättningar att göra det.
– Både i form av kunskap, att man verkligen vet vad man ska göra när, men också att allt finns på plats, som handdesinfektionsmedel och skyddshandskar till exempel.
Även enkäten visar att basala hygienrutiner följts i mindre utsträckning på boenden med bekräftade fall. Detta gäller dock inte svaren från Sörmland.
Folkhälsomyndigheten håller också på med djupintervjuer av ett antal verksamhetschefer och sjuksköterskor på några utvalda särskilda boenden för att borra djupare kring smittspridningen på äldreboenden. De kommer att presentera resultatet av det längre fram.
Brist på skyddsutrustning pekas inte ut som en orsak till smittspridning. I enkäten framgår dock att flera verksamheter har svarat att de ser brist på skyddsutrustning som en risk för att de ska få in smittan.
I Sörmland rapporterar tre boenden som inte har covid-fall att de inte har tillgång till heltäckade visir eller skyddsglasögon.
– Det borde vara så att man har tillgång till skyddsutrustning oavsett om man har fall eller inte, för att ett fall kan ju uppträda när som helst på dygnet och då hinner man inte hämta skyddsutrustning i något centralt lager. Det ansvaret ligger hos verksamheten, säger Maria Remén.