Arbetsmiljöverket besvikna på dom om munskydd
Arbetsmiljöverket är besviket på domen som upphävde förbudet mot arbete utan munskydd på Serafens äldreboende. Det är oklart om de kommer att överklaga. Samtidigt säger chefsjuristen att de fortfarande anser att munskydd krävs och att domen egentligen inte tagit ställning till det.
Munskydd (genrebild).
Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Varg säger att de är besvikna på att domstolen inte gick på deras linje.
– Nu får vi analysera den här domen och se hur vi går vidare i det här ärendet. Men det är viktigt att betona att domstolen inte går in på att bedöma skyddsnivån som vi krävde, utan man underkänner det här för att man menar att begreppet patientnära arbete är för oprecist, säger Anna Varg.
Hon tycker att Arbetsmiljöverket har varit tydliga kring vad de menar med patientnära arbete och gett exempel, baserat på det som kommunen själva lyft upp i sin riskbedömning.
– Vi menade att det räckte som vägledning men domstolen gör en annan bedömning.
Hon vet ännu inte om de kommer att överklaga till kammarrätten, vilket de måste göra inom tre veckor.
– Det finns olika sätt att gå vidare i det läge vi är nu och det behöver vi överväga vad vi anser är lämpligast väg framåt och det kan jag inte kommentera i dag.
Anna Varg säger att det är viktigt för dem att fortsatt poängtera arbetsgivarens ansvar.
– Vi vill fortfarande trycka på att arbetsgivaren alltid måste se till att personalen kan jobba på ett säkert sätt och att man har tillgång till den skyddsutrustning som behövs för de arbetsuppgifter som man ska utföra.
Frågan om vilken skyddsutrustning Arbetsmiljöverket egentligen anser behövs och huruvida de har gett vika för arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner har varit på tapeten den senaste veckan. Men Anna Varg säger, liksom Arbetsmiljöverket nyligen sa i en intervju med KA, att de fortfarande anser att munskydd och visir i kombination behövs om det finns risk för kontakt med kroppsvätska. De anser dock att det måste avgöras i lokala riskbedömningar.
Det finns en frustration hos skyddsombud kring att det är otydligt vad de kan kräva. Vägen till munskydd blir ju också längre om de måste lägga skyddsstopp för att det ska bli ett ärende hos er. Kan ni inte säga något mer generellt för att hjälpa till i den här processen, så att skyddsombuden har lite mer råg i ryggen att kräva det?
– Jag förstår hur du tänker och jag förstår verkligen att man önskar sig vägledning nu. Jag kan inte ge mer vägledning i denna stund än vad vi har gjort från Arbetsmiljöverket hittills, tyvärr. Det är svåra frågor och vi har flera inblandade myndigheter med stor expertkunskap, framför allt Folkhälsomyndigheten när de gäller smittspridning och Socialstyrelsen när det gäller skyddsåtgärder inom vården.
Anna Varg säger också att det är ett kunskapsläge som hela tiden utvecklar sig och att Folkhälsomyndigheten är centrala när det handlar om hur smittan sprider sig och vilka åtgärder som behövs för att motverka smittspridningen.
Men ni är experter på arbetsmiljö. Ni kan väl säga att det här tycker vi behövs, utifrån era föreskrifter och lagstiftning, även om inte Folkhälsomyndigheten har sagt det?
– Ja och i det enskilda fallet så säger vi ju det, det här tycker vi behövs. Och ju fler ärenden vi prövar desto tydligare kan man också se vilken bild de ärendena sammantaget ger av kravnivåerna i olika typer av situationer. Det är så man utvecklar praxis som tillsynsmyndighet.
