Skyddsutrustning skiljer sig lite mellan sjukhusen

– Intensivvården räknas som lite mer risk, där är vi väl skyddade. Där är inte så mycket som ändras, säger Anne-Louise Levau.

Hon är undersköterska på intensiven (iva) i Lund och huvudskyddsombud även för infektion och ortopeden, som också vårdar covid-19-patienter. På iva vårdas de svårast sjuka och Ann-Louise och hennes kolleger har fortfarande långärmat plastförkläde även om Region Skåne har ärmlöst i sina nya riktlinjer för de flesta vårdsituationer. 

– Det är ok att använda ärmlöst i vissa situationer men för oss undersköterskor är det inte lika troligt eftersom vi jobbar patientnära hela tiden.

De har även andningsskydd, inte munskydd, under visiret. De sex som vi pratat med använder alltid munskydd, andningsskydd eller i ett fall skyddsmask samt visir. Hos tre av dem används fortfarande långärmat förkläde, hos tre används både med och utan ärm.

Tidigare rekommenderade Folkhälsomyndigheten långärmat förkläde vid smittor av samma typ som covid-19. Den 30 mars kom deras nya rekommendationer som säger att ärmlöst räcker i de flesta situationer. Det är nu upp till arbetsgivarna, efter riskbedömning, att bedöma vad de behöver för utrustning.

Detta har väckt starka reaktioner. Många läkare menar att det inte finns stöd i forskningen för att exempelvis skippa långärmat förkläde eller munskydd eftersom det är oklart vilka situationer som kan utgöra smittrisk.

Statsepidemiolog Anders Tegnell bemöter kritiken:

– Vi har inte sänkt några riktlinjer utan vi har pekat på hur viktigt det är att man har lokal förankring. Det här måste göras i samarbete mellan skyddsombud, med arbetsgivaren, med vårdhygien för att gå igenom: hur ser behoven i de olika arbetsmomenten ut, vad behöver vi för skyddsutrustning för att det ska fungera bra hos oss?

Man har nya riktlinjer hela tiden som man plötsligt ändrar. Men får personalen vara med? Nej.

Bland de sex skyddsombud vi intervjuat ser det olika ut huruvida riskbedömningar gjorts. 

– Det har inte gjorts någon solklar riskbedömning enligt min mening, vi har fått höra att det ska räcka med kortärmat samt munskydd och visir. Personalen vill kunna känna sig säker och då vill vi ha andningsskydd och långärmat, säger Jenny Söderlund, skyddsombud på akuten, Södersjukhuset i Stockholm.

Jenny Gustavsson, skyddsombud på medicinkliniken, Capio S:t Göran i Stockholm, säger:

– Det ändras hela tiden. Det har funnits direktiv om att vi bara ska använda visir och kortärmat och det har hänt att vi arbetat så.

Liselotte Kjellström, skyddsombud intensiven, Östra sjukhuset i Göteborg ger en liknande bild.

– Man har nya riktlinjer hela tiden som man plötsligt ändrar. Men får personalen vara med? Nej. Som anställd känner man sig jätteotrygg.

På Östra lade också Kommunal ett skyddsstopp för att få använda munskydd och visir när det fanns risk för droppsmitta. Arbetsmiljöverket gick på fackets linje och nu är detta standard där.

Det är alltid på gränsen. Ibland är det timma för timma om skyddsutrustning ska finnas.

På Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS) har man gjort ordentliga risk- och konsekvensanalyser, enligt Christina Nordgren, skyddsombud på infektionsavdelningen. De har även analyserat risker med om man skulle behöva sänka kravet på skyddsutrustning.

I nuläget har de samma som de alltid haft: långärmad rock, visir, andningsskydd och handskar.

– NUS tänker försvara sin personals hälsa med fullgod utrustning så länge det går, det spelar ingen roll hur andra regioner gör säger de hos oss, säger Christina Nordgren.

Några av dem vi pratat med oroar sig för att skyddsutrustningen ska ta slut.

– Det är alltid på gränsen. Ibland är det timma för timma om skyddsutrustning ska finnas, säger Kia Andersson, skyddsombud på akuten, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

– När vi bara skulle använda vattenavvisande filter var det jättestor oro bland personalen. Nu har jag uppfattningen att man känner sig tryggare när vi har fått personliga skyddsmasker. Det är klumpigt och dant och man får trycksår i ansiktet. Men känslan är tryggare.