Pandemi kan sätta arbetstidsregler ur spel

– I dagsläget gäller kollektivavtalet som vanligt och arbetsgivarna behöver utifrån det planera för att klara en omfattande personalfrånvaro. Man kan behöva förstärka i verksamheten. Till exempel genom att anställa tidigare timanställda, personer som nyligen gått i pension och vårdstudenter. Det finns också möjligheter att beordra övertid och göra tillfälliga förflyttningar, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Regioner. 

Om bemanningssituationen förvärras finns också möjlighet för arbetsgivaren att beordra nödfallsövertid (se faktaruta nedan). Enligt Arbetsmiljöverket utgör en pandemi – som coronautbrottet har klassats som – en omständighet som kan göra nödfallsövertid aktuellt.

Vad kan arbetsgivaren göra om nödfallsövertid införs?

– Den sätter de vanliga arbetstidsreglerna ur spel. Samtidigt har arbetsgivaren alltid ansvar för att arbetet sker under säkra förhållanden och att inte patientsäkerheten hotas. 

Men vad betyder det – kan personalen beordras att jobba dygnet runt?

– Man kan beordras att jobba mycket mer än i vanliga fall. Men arbetsgivaren måste fortfarande ta hänsyn till arbetstagarnas hälsa och säkerhet, arbetsgivaren måste till exempel säkerställa vila.

Finns det något specificerat om hur länge eller mycket man kan beordras att arbeta?

– Det är numera arbetsgivaren själv som får avgöra om förhållandena är sådana att nödfallsarbete ska få tillgripas under längre tid än två dygn. Såvitt jag förstår är det ingen begränsning i övrigt; antalet timmar verkar röra sig om så länge det behövs. Men man måste naturligtvis ta hänsyn till behov av vila.

Har nödfallsövertid börjat användas någonstans i Sverige nu?

– Jag har inte fått några signaler om att man beordrat nödfallsövertid. Men jag vet att det gjordes i samband med de stora skogsbränderna sommaren 2018.

Artikeln fortsätter nedan…

Om ett ännu allvarligare krisläge uppstår kan ett krislägesavtal aktiveras. 

Kommunal tecknade krislägesavtalet med SKR förra sommaren (det kom till efter de allvarliga skogsbränderna). 

– Om läget förändras och ett krisläge uppstår hos specifika arbetsgivare som har så avgörande påverkan på personalförsörjningen att de inte kan lösa sitt uppdrag så kontaktar de SKR med en begäran och sedan prövar vi om avtalet kan aktiveras. Tanken är att det ska vara en väldigt snabb hantering, säger Jeanette Hedberg.

Krislägesavtalet ger arbetsgivaren stor flexibilitet vad gäller arbetstider, men möjliggör också att drabbade kommuner eller regioner kan låna ut respektive låna in personal av varandra.

För den anställde innebär det att man får en särskild krisersättning utöver månads- eller timlönen (se faktaruta nedan).

Krislägesavtalet behöver inte gälla för en hel kommun/region eller ens en hel verksamhet. Det behöver heller inte gälla alla yrkesgrupper.

– Hur det kommer att aktiveras beror helt på situationen. Det kan exempelvis aktiveras för vissa yrkesgrupper och behöver inte med automatik innebära att alla anställda i en verksamhet omfattas av krislägesavtalet, säger Jeanette Hedberg.

Hur ser läget ut i dag?

– Det finns en stor oro för hur man ska få ihop personalförsörjningen. Men vi har inte fått några signaler om att någon ser behov av att aktivera krislägesavtalet. Där är vi inte i nuläget.

Går det att säga något konkret om när det skulle kunna aktiveras?

– Det är svårt att konkretisera, men skogsbränderna 2018 är förmodligen en sådan situation där avtalet skulle ha aktiverats om det funnits på plats då.