Kommunalarna är ovärderliga
För de som inte tidigare insett att det är viktigt med en satsning på kommunalarna för att hålla vård och omsorg uppe blev det med ens mycket tydligt. Det har varit tufft i normalläge att arbeta i kommunalarnas olika branscher, men blir än tydligare i en kris, skriver Susanna Lundell.
Kommunal har under lång tid lyft vikten av en satsning på välfärdens anställda. Det är ingen nyhet att det behövs fler kolleger om framtiden ska vara hållbar. Så kom coronaviruset och började sprida sig över världen. Det är svårt att hitta något liknande att jämföra med.
Vi får gå tillbaka till 1900-talets början och spanska sjukan som då härjade för att hitta något som är i närheten att påverka hela samhället på ett likande sätt. Då liksom nu är det viktigt att behålla lugnet, vara hjälpsam och på det sätt man kan bidra till att minska smittspridning.
För de som inte tidigare insett att det är viktigt med en satsning på kommunalarna för att hålla vård och omsorg uppe blev det med ens mycket tydligt. Det har varit tufft i normalläge att arbeta i kommunalarnas olika branscher, men blir än tydligare i en kris att välfärdens arbetare är under hård press. De anställda som arbetar med gamla, sjuka och barn kommer att ha det tufft på jobbet under den närmsta tiden.
Riktlinjerna är också tydliga i att den som känner sig sjuk eller har sjukdomssymptom inte ska gå till arbetet. Det betyder att färre kolleger kommer till jobbet samtidigt som arbetsbelastningen är tuffare och förmodligen kommer att så vara under en lång period framåt. Ingen av oss kan säga hur länge det kommer att vara så då situationen är så ny och också ändras från dag till dag.
Samtidigt som tjänstemännens arbetsgivare tar beslut om att de anställda som kan ska arbeta hemifrån går arbetarna till jobbet, inte bara inom vård- och omsorg, utan i flera branscher. Där finns bussförarna som kör människor till och från jobb och skola, där finns räddningstjänsten, där finns lantarbetare och kyrkvaktmästare.
Utan kommunalarna stannar Sverige brukar man säga och nu blir det tydligt att detta stämmer. Kommunalarna går till jobbet för att de behövs, för att samhället behöver dem för att landet behöver dem. Barnskötarna, undersköterskorna, städarna, de personliga assistenterna, brandmännen, bussförarna, måltidsbiträdena och fritidsledare står i frontlinjen och möter människor varje dag, människor som behöver vård, hjälp, assistans att klara sin vardag eller att få en möjlighet att ta sig till jobbet.
Kommunalarna gör allihop ett fantastiskt jobb i det mycket speciella läge som vårt land nu befinner sig i. Ni är ovärderliga!