Barnsköterskan som stöttar när barn har spalt

– Jag brinner för det här och tycker det är skitroligt att kunna använda mina kunskaper även ideellt i Vietnam.

I 30 år har Annika Uvemark jobbat som barnsköterska på Barn 1 på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Och i snart 15 år har hon haft rollen som LKG-koordinator 50 procent av sin arbetstid.

Egentligen skulle en specialistutbildad sjuksköterska fått tjänsten, men plastikkirurg Magnus Becker sade att han ville ha Annika som sin parhäst. Hon har bjudit in honom till kontoret där vi träffas för att han ska berätta om deras senaste volontärresa till Vietnam, som de nyss är hemkomna från. Men Magnus vill hellre lyfta fram Annikas engagemang och kompetens. 

– Vi jobbar ju som jämlikar. Så det finns en utvecklingsmöjlighet som går utanför normen för en barnsköterska. Den viktigaste faktorn för mig är Annikas person, inte om hon är barnsköterska eller plastikkirurg. Sedan hamnar hon tyvärr i kläm när det gäller lön, säger han.

– Det är lite tråkigt för jag tar ett stort ansvar, säger Annika. Föräldrar kan ringa mig efter arbetstid och säga ”vattnet har gått” och då lägger inte jag på luren.

Vi ska återkomma till lönen. Först kanske ni vill veta vad en LKG-koordinator gör? Annika får information från ultraljudsenheter om det finns något barn med misstänkt spalt i Skåne, Blekinge, Småland och södra Halland.

I nio av tio fall upptäcks en synlig spalt på rutinultraljudet. Före vecka tolv i fosterlivet ska läpp, käke och gom växa samman. Men hos vissa barn sker inte detta och då uppstår en spalt – ett glapp – i läpp, käke, gom eller flera av dem. Dessa opereras i olika stadier och resultatet nuförtiden blir mycket bra. 

– Jag bokar in ett besök med föräldrarna. Många gråter och är förtvivlade. Men när de tittar på bilderna före och efter som jag visar så går de härifrån lättade och kramar om mig. Det är dögott att se. 

– De flesta barn med spalt är friska, men de har ett bekymmer som vi kan avhjälpa. 

Sjuåriga Abbe och ettåriga Walter har kommit in i rummet med sina föräldrar. Båda pojkarna tar för sig av clementiner från bordet. Annika skiner upp och kramar om både barn och föräldrar.

Undersköterskan Anna Brannefalk, Abbes mamma, jobbade på förlossningen här i Malmö när hon var gravid med Abbe och hans spalt upptäcktes på ultraljudet.

– Det var chockartat för man förväntar sig det inte, vi ville eventuellt veta vad det var för kön. Jag visste inte så mycket om spalt så jag blev orolig. Det var ovärderligt att få träffa Annika, vi förväntade oss det värsta fram till att vi kom till Annika och fick se bilder och veta vad det innebär.

Abbes gom var hel men han hade spalt i läppen och käken och opererades tre månader gammal. Han berättar att en del barn reagerat på hans ärr.

– Vissa frågade om jag hade klippt mig i läppen. Då sa jag att jag har skadat mig för jag ville inte berätta. Men det är stor skillnad nu från när jag var liten.

Walter hade spalt i både läpp, käke och gom. Hans föräldrar Johanna och Martin Asplund var beredda på att han kunde födas med spalt eftersom det finns i släkten. Deras första barn hade också spalt och därför var de lugnare andra gången. 

– Det här är ju ingenting jämfört med mycket annat man kan vara med om, säger Johanna. 

Annika får 35–40 nya patienter varje år, och följer dem i många år tillsammans med plastik- och käkkirurg och logoped. 

– Gommen ska fungera så bra att de kan säga ”Kicki kokar kaffe”. 

Jag får bara positivt tillbaka så jag har ett tacksamt jobb.

Vidare föreläser Annika på sjukhusen i upptagningsområdet. Hon samordnar operation av barn med spalt som adopteras från Asien och har kontakt med föräldrarna när ett barn med spalt föds. De som föds på hennes sjukhus besöker hon så fort hon kan och följer dem i några dagar så att de får till matningen.

Barn med gomspalt har svårast att äta eftersom maten kan komma rakt upp i näsan innan gommen opereras. Amning är ovanligt och barnen behöver en nappflaska med högt flöde. 

I Asien är spalt vanligare än i Sverige. En möjlig orsak är näringsfattigare kost. Annika och Magnus tar semester en vecka per år för att operera barn med spalt i Uong Bi i Vietnam. 

– Har man ingen försäkring får man ingen operation, det ses som en skönhetsoperation. Vi möter tioåringar som inte är opererade och många är mycket fattiga, säger Annika.

Vissa barn känner Annika lite extra för. Som pojken Liex Xuan Tung, i dag fem år, som fått sin spalt opererad. Vid årets resa samlade Annika ihop extra pengar bland sina bekanta för att kunna sätta upp fönster och ytterdörr i huset där pojkens familj bor.

– Det var en bonus att få göra något extra. Det är en fin familj som är extremt fattig. 

Annika använder sin fritid för att hitta sponsorer, planera resan och har kontakt med sjukhuset i Vietnam året om.  

Även om Annika är LKG-koordinator halva sin arbetstid får hon inte något extra utöver sin lön som barnsköterska. Hennes chef Kajsa Svärdebrandt säger att avdelningen har många duktiga medarbetare men att Annika får högsta påslaget varje år.

– De erfarna barnsköterskorna här har högre lön än de oerfarna sjuksköterskorna.

Dagen efter mitt besök får jag ett mejl från Annika. Hon delar med sig av ett sms från Abbes mamma Anna: ”Hälsa Annika att jag tycker om henne lika mycket som hon tycker om mig”, hade Abbe sagt på kvällen. 

– Jag får bara positivt tillbaka så jag har ett tacksamt jobb, säger Annika.

Även om hon tycker att lönen kunde vara högre är hon glad att cheferna litar på henne och att hon får åka på kongresser och föreläsningar om spalt i både Sverige och Europa. Att lära sig mer, och lära andra, tycks vara två av Annikas drivkrafter.