Så stoppar du stölder i äldreomsorgen – och skyddar personalen

De flesta som arbetar inom äldreomsorgen har någon gång varit med om att en boende, brukare eller patient blivit av med något som aldrig kommit till rätta. Ibland är det något som är förlagt av personen själv. Ibland är det brott bakom. 

Så stoppar du tjuven i äldreomsorgen

I verksamheten

Vid hemtjänsten i Göteborgs stad avslöjades 2017 en vikarie som senare dömdes för att ha stulit värdesaker från fem brukare. Polisen hittade kvitton på sålda smycken på över 100 000 kronor.

– Det var inget man kunde tro när man mötte honom. Han var trevlig och välklädd, säger undersköterskan Liliana Jakobsson, som arbetat i hemtjänsten sedan 90-talet.

– Det var skönt när han åkte dit. Det var så mycket saker som försvann, säger hennes kollega Margareta Martinsson.

Efter brottet har hemtjänstgruppen styrt upp sina rutiner kring kontanter och kort men också hur personalen arbetar med sina brukare.

– Jag försöker ta med dem i det jag gör så att de är i samma rum och ser vad jag gör, säga ”kom så går vi och bäddar” och sedan gör vi det tillsammans, säger Liliana Jakobsson.

De ser också till att de äldre antingen följer med och handlar eller att de får beställa mat och medicin mot faktura på nätet, berättar Daiva Zimblys som är enhetschef för gruppen.

– Det är bättre för alla. Nu har personalen också alltid arbetskläder och ska legitimera sig. Vi kan inte kräva det, men när vi anställer ber vi alltid de sökande om utdrag ur belastningsregistret och tar referenser, säger enhetschefen Daiva Zimblys. 

Polisens råd

Under förra året visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik att polisen fick in över 25 000 anmälningar om stölder och bedrägerier mot äldre. Hur många som begicks hos personer som hade äldreomsorg är svårt att säga eftersom det inte är något som varken polisen eller Brå för statistik över.

– Men de är inte överrepresenterade, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Nationellt bedrägericenter vid polisen.

Hon tycker att personal och chefer i hemtjänstgrupper, äldreboenden och på olika LSS-verksamheter borde prata mer om hur man förebygger brott. 

– Det borde vara en punkt som tas upp på möten lika självklart som att man tar upp att man fått en ny boende och vilka behov den personen har. Det är viktigt ur arbetsmiljöperspektivet, säger hon.

Hon menar att tydliga rutiner kring pengar, bankkort och värdesaker både kan förebygga brott och se till att personal inte blir falskt anklagad.

– En del har haft kontanter som legat eller kort med massa pengar på. Är det verkligen värt det?

Jürgen Clöve är utredare på polisen i Södertälje och nämner ett fall med kortstölder på ett LSS-boende där skärpta rutiner gjort att verksamheten blivit av med det problemet.

– Att behöva kvittera ut kort och kod kan räcka.

Han menar också att det kan vara bra att vara två när man arbetar.

– Då har man koll på varandra.

Marie Boström, ombudsman på Kommunals förbundskontor, håller med om vikten av att arbetsgivaren har rutiner och menar det också behövs för att hantera personalens oro.

– Men också när någon blir falskt anklagad. Det är viktigt att man vet vem man kan prata med.

När brott skett

Om det finns misstankar om att en boende blivit av med värdesaker ska det alltid polisanmälas. 

– Jag säger alltid att brukaren ska polisanmäla och jag måste ju prata med den som pekats ut, även om jag självklart litar på min personal. Oftast har brukaren förlagt sakerna säger hon.

Jürgen Clöve menar många fall måste läggas ner på grund av brist på bevis. Därför är det viktigt att inte starta egna utredningar på arbetsplatsen.

– Det minskar våra möjligheter att göra ett bra jobb. Risken är att den misstänkte görs sig av med godset eller undanröjer bevis.

Källa: Jürgen Clöve, utredare på Södertäljepolisen, Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Nationellt bedrägericenter, Marie Boström, ombudsman på Kommunal. Daiva Zimblys, enhetschef i Göteborgs stad.