Stressen ökar när hemtjänsten i Vänersborg sparar
Behoven ökar i äldreomsorgen, men resurserna minskar. Så ser det ut även i Vänersborg. KA följde med undersköterskan Marie Lund en halv arbetskväll i hemtjänsten.
Marie Lund, undersköterska i hemtjänsten i Vänersborg.
– Jag anser inte att man kan bromsa i en uppförsbacke. Det är där vi är nu, säger Marie Lund som är ett av Kommunals arbetsplatsombud i hemtjänsten.
Uppförsbacken hon pratar om är att antalet vårdtagare inom hemtjänsten i Vänersborg ökat kraftigt. Resurserna till den nämnd där äldreomsorgen ingår drogs ner 2019. Ett demensteam i hemtjänsten läggs ner.
Tidigare har äldreboenden och en palliativ enhet stängt. Personaltätheten på särskilda boenden har blivit lägre. Den ordinarie hemtjänsten ska hinna mer, även om inköp och tvätt numer sköts av Samhall. Och städning ska läggas på en annan utförare.
Liksom många kommuner kämpar Vänersborg med att få skatteintäkterna att räcka. Som en ödets ironi håller hemtjänsten till i Skatteverkets gamla lokaler. Maries chef, Katarina Karlsson, konstaterar:
– Under de här fem åren som jag har varit chef så har vi inte haft en ekonomi i balans någon gång.
Samtidigt, säger hon, är det antagligen värre i många andra kommuner.
Flera arbetskamrater dyker upp, i konferensrummet där vi sitter, och vill ge sin bild. Många håller med Marie Lund om att besparingarna sliter. Men inte alla.
– Med tanke på hur situationen ser ut i Vänersborg och i världen så förstår jag att man gör vissa val, säger undersköterskan Nadia Hansson som är gruppledare och planerar rutterna för personalen.
Att lägga ner demensteamet är hon inte emot.
Det skymmer. Grusvägen slingrar sig alltmer in i skogen. Marie Lund rattar hemtjänstens Volkswagen, plockar fram mobilen och loggar in i tidmätningsappen inför besöket i den vita villan vid vägens slut.
– Alla upplever att det blivit stressigare scheman. På mitt senaste medarbetarsamtal undrade chefen varför jag jobbat så mycket övertid, säger hon.
Nils Hermansson släpper in oss och pekar bort mot köket. Hans hustru Anna Sofia är parkerad framför sin surfplatta, där hon ofta spelar Wordfeud. Nils klarar sig utan rullstol.
Här i köket, som också blivit vardagsrum eftersom de inte har biståndsbeslut på städning i det egentliga vardagsrummet, kommer vi snart in på vikariebristen. Det händer ibland att personal inte ersätts vid frånvaro. Då får de som jobbar ta en eller flera vårdtagare extra. Men ibland har det inte gått att lösa.
– Nio gånger har det hänt att det inte kommer någon, berättar Anna Sofia Hermansson som har hemtjänst flera gånger per dygn.
Hur gör ni då?
– Någon gång har vår son kommit. En annan gång fick vi klara oss själva.
Vi far vidare på landsbygden till nästa vårdtagare. Den största skillnaden mot när Marie Lund började jobba 2004, är hur mycket kortare besöken blivit.
– Det kortaste besöket jag har i kväll är på fyra minuter. Kommer det då någon anhörig och vill prata så blir det stressigt. Men jag tar mig tiden ändå.
I kommunhuset luktar det nymålat. De nyrenoverade lokalerna blev betydligt dyrare än beräknat. Karin Hallberg har varit socialchef i fem år men har sammanlagt 25 år på förvaltningen. Hon har aldrig sett så stora underskott som nu.
Prognosen för i år pekar på cirka 50 miljoner kronor minus. Till största delen är det individ- och familjeomsorgen som går back, men även hemtjänsten.
Hon bedömer att sparåtgärderna räcker. Men sjukfrånvaron måste minska. Nästa år kommer förvaltningsledningen följa hur besparingarna slagit, säger hon.
– Med de omställningar vi gör i äldreomsorgen så tror jag det är svårt att spara mer.
Det behöver föras samtal mellan stat och kommuner om vad som är rimligt för en kommun att klara i tuffa tider. Och vad som kan behövas statligt stöd till.
Hon efterlyser en diskussion om kommunernas åtaganden.
– Det behöver föras samtal mellan stat och kommuner om vad som är rimligt för en kommun att klara i tuffa tider. Och vad som kan behövas statligt stöd till.
Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S), lägger det största ansvaret på staten för det besvärliga läget. Stora och onödiga skattesänkningar under flera år har hindrat kompensationen till kommunerna, lyder hans analys.
Men hade kommunen kunnat förbereda sig bättre?
– Vi kunde möjligtvis ha haft en bättre kostnadskontroll och gjort mer jämförelser med andra kommuner om hur vi legat till med äldreomsorgskostnaderna, säger han.
