Jag arbetar som ordinarie undersköterska i Norra Biskopsgårdens hemtjänst, Göteborg. Ett socialt utsatt område och en mycket internationell arbetsgrupp.

På vår arbetsplats, precis som på så många andra, pratar vi en del om bristfälliga språkkunskaper hos nya kolleger. Jag ser problemen och har upplevt hur denna brist kan försvåra samarbetet. Självkritiskt har jag också tänkt att jag har mycket gratis. Född i Sverige, med språk och kulturella referens­ramar som underlättar i mötet med vård­tagarna. 

Men så blev jag borta en längre tid från jobbet. När jag återvände blev vårdtagarna glada. Men de största leendena och de varmaste omfamningarna fick jag av några vårdtagare som jag inte kan prata med. De är inte födda i Sverige, kom hit i mogen ålder och har aldrig lärt sig svenska.

Sorg, utsatthet och hjälplöshet kan förstås utan ord. Lindringen finns sällan i ord. Lindring finns i blickar, i beröring, i kunskap om undersköterskans praktiska arbetsuppgifter.

Med en blick kan jag förmedla att jag ser dig. Att jag förstår att du är rädd. Att det är begripligt att du är frustrerad över din livssituation. 

Det är vårdtagarnas bästa som ska vara ledstjärna vid rekrytering. Och där är språkkunskaper en del i kommunikationen, men det är inte den mest primära.

En undersköterskas arbete bygger på att arbeta med sig själv som redskap. Att kunna kommunicera bortom ord och förstå utan att behöva förklaringar.

Detta är nödvändigt inte bara vid möten med vårdtagare vars språk du inte talar. En person med afasi, en person med demens eller med nedsatt hörsel, där är inte heller orden alltid det bästa sättet att nå fram. 

Sök efter nya medarbetare med människokännedom och självkännedom nog för att kunna använda sig själva i mötet med andra. Lär ut och förmedla kunskap om handgrepp och teknik som används vid förflyttningar, vid medicindelning, vid blöjbyten och vid matning.

Många nyanlända i Sverige börjar sitt arbetsliv i vården. Oftast via någon bemanningsenhet. Jag möter i mitt arbete dagligen människor som flytt krig, fattigdom, politisk förföljelse eller som stått utanför arbetsmarknaden länge och som nu vill arbeta utan att kunna så bra svenska. Klart att de ska få chansen.

Agneta Thomasin Svensson

Yrke: Undersköterska i hemtjänsten och författare.

Bor:  Göteborg.

Pratar vi om på jobbet just nu: Det höga arbetstempot.

Det är praktisk, ordlös kunskap som man kan lära sig om talang finns. Trygghet i handgreppen skapar trygghet för den som vi tar hand om. Utan ord.

Men intresse och fallenhet ska väga tyngst. Det är vårdtagarnas bästa som ska vara ledstjärna vid rekrytering. Och där är språkkunskaper en del i kommunikationen, men det är inte den mest primära.

När personer med de rätta personliga egenskaperna identifierats och rekryterats, då är Kommunals krav på arbetsgivaren att ge nyanställd personal utbildning i svenska språket inte bara en självklarhet, utan också en god investering.