Kan du sätta en kråka? Kasta ett getöga? Lägga på en rem? Svenska språket är fullt av uttryck som kan ta tid att förstå och kunna använda på rätt sätt. I Kommunals nya rapport ”Svenska språket – A och O inom äldreomsorgen” konstaterar vi att det finns en stark koppling mellan goda språkkunskaper och hög kvalitet i verksamheten. Brister i kommunikationen kan leda till försämrad patientsäkerhet och utgöra onödiga hinder på arbetsplatsen. Det kan vi inte acceptera.

Det finns i sig inga som helst problem kopplade till att fler medarbetare har ett annat modersmål än svenska. Tvärtom – den enorma rekryteringsbristen i välfärden kräver att arbetsgivare välkomnar och värdesätter nya medarbetare.

Språkkunskaper i somaliska, arabiska, finska eller andra språk är eftertraktade och viktiga i ett samhälle där också våra äldre talar olika språk. Men med det sagt är det grundläggande att alla som jobbar i äldreomsorgen har goda kunskaper i svenska för att muntligt och skriftligt kunna genomföra och dokumentera ofta livsviktiga arbetsuppgifter. 

Att det i dag finns stora utmaningar kopplade till kommunikation mellan medarbetare, brukare och chefer har framkommit med all tydlighet under arbetet med rapporten. Nu är tiden inne att ta dessa utmaningar på allvar och satsa på språkutveckling på jobbet. Kommunal har identifierat tre särskilt prioriterade områden.

För det första. Rätt till utbildning – och rätt utbildning. Alla som jobbar i äldreomsorgen ska kunna prata, lyssna, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska. Därför behövs en nationell, statlig satsning på SFI och Komvux. All vård- och omsorgsutbildning måste dessutom ges på svenska för att eleven ska ha rätt förutsättningar att jobba i äldreomsorgen efter avslutad utbildning. 

Det är arbetsgivarens ansvar att skapa rätt förutsättningar för språkutvecklande arbetsplatser.

För det andra. Rätt resurser – och mer resurser. Äldreomsorgen är underfinansierad och underbemannad. Det är ohållbart. Ökad bemanning – och rätt bemanning – förutsätter ett större budgetutrymme. Kommunal anser att kommuner behöver tillföra mer resurser till äldreomsorgen. 

Och för det tredje. Det är arbetsgivarens ansvar att skapa rätt förutsättningar för språkutvecklande arbetsplatser. Arbetsgivarna måste ansvara för att medarbetare som inte fullt ut kan språket får handledning och utbildning i svenska. Att acceptera otillräckliga språkkunskaper är att göra äldreomsorgen och de anställda en rejäl björntjänst. 

Rapporten innehåller också en rad öppna svar från skyddsombud, berättelser om hur de ser på språkfrågan på arbetsplatserna. Bland annat kan vi läsa vittnesmål om hur onödiga konflikter kan uppstå när kommunikationen brister, hur omsorgen om de äldre ibland äventyras och överlämningen till kollegor försvåras. För att ge ett enkelt exempel.

Det är stor skillnad på att någon har gett medicin och att någon ska ge medicin. Språkligt är det bara ett par ord som skiljer, men alla som arbetet inom äldreomsorgen vet hur viktigt det är att det blir rätt. 

Det här är första gången Kommunal tar fram en rapport på temat. Vi hoppas att det kan bli första ordet i en längre debatt om språket – och att fler, inte minst arbetsgivarna, tar frågan på lika stort allvar som vi gör. Språket är ju trots allt a – och o inom äldreomsorgen och en förutsättning för hög kvalitet i välfärden.