”Våra bilder behövs för att få balans”
Undersköterskan Matilda Janzon lägger upp bilder av sin kropp på Instagram. Och hon är inte ensam – en våg av kroppsaktivism har fått fler att acceptera sina kroppar. Möt tre kvinnor och en man som är med och driver rörelsen.
Matilda Janzon.
Jag ska medge direkt att det har haft betydelse för mig att följa kroppsaktivister på Instagram. Det låter självklart, men kan vara en viktig aha-upplevelse: många har inte platta magar utan ser ut som jag bakom sina kläder.
Olika former av kroppsaktivism har funnits länge. På 1960-talet fanns ”fat power”-rörelsen, 90-talets feminister sprejade protester på reklamaffischer för underkläder.
I dag protesterar kvinnor mot normerna genom att visa upp sina egna kroppar på Instagram. De använder hashtaggar som kroppspositivism och kroppsaktivism och det är en rörelse som exploderat på senare år. I Sverige gick konstnären Stina Wollter i bräschen med videor där hon dansar i underkläder.
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
Jag åker till Helsingborg för att träffa undersköterskan Matilda Janzon. För tre år sedan fick hon ett dörrstopp i huvudet på sjukhuset där hon arbetade, vilket ledde till en liten hjärnblödning, utmattning och långtidssjukskrivning. Hon kan fortfarande inte jobba.
Som sjukskriven ville hon ha ett syfte med sin vardag. Hon började träna men mådde inte bra av det, kraven stod i vägen.
– Jag började med att acceptera hur jag ser ut och är i stället för att lägga tid på att förändra mig.
Innehåll från extern tjänst
Genom att klicka på knappen godkänner du tjänstens dataskydsspolicy.
Metoden blev ett Instagramkonto där hon lägger upp bilder av sin kropp. I dag har hon över 14 000 följare men vill varken kalla sig kroppsaktivist eller -positivist.
– Jag har avtitulerat mig för det blir sådan jävla press att prata på ett visst sätt. Det är världens bästa rörelse, men när det blir krav och måsten så tappar jag min drivkraft att sprida det jag tycker och tänker.
Kattungen Nisse lägger sig på mattan i solskenet. En katt är nog skönt obrydd av hur kroppen ser ut. Matilda utstrålar pondus när hon tar några steg bort mot diskbänken. Efter två år med sitt kroppspositiva konto har det hänt mycket med hennes syn på sig själv.
– Jag slipper rätta mig efter samhällets normer. Det har varit livsavgörande för mig efter det självhat jag haft. Hur jag ser ut, men också att jag har adhd och inte klarar allt som andra klarar.
Varför har Instagram blivit forum för dagens kroppsaktivism?
– Normsmala vita kroppar får otroligt mycket utrymme i samhället. Sociala medier är ett fantastiskt ställe att visa att det finns olika kroppar.
Och vilken betydelse har det?
– Det neutraliserar bilden av hur en människa ska vara. Även om man tycker att tjocka människor ska byta livsstil, så sätter sig bilden och sår ett frö i hjärnan.
Hashtaggar att följa på Instagram
#kroppspositivism
#kroppsaktivism
#sizelycklig
#allastorlekarärvackra
#kroppsacceptans
#enkropp
I sina inlägg peppar Matilda sina följare och skriver om kroppsacceptans. Alla personer i detta reportage får mycket positiv respons, exempelvis från unga tjejer som hittar viktiga förebilder i dem. Men kroppsaktivismen möter också en del hat. Någon kallar Matilda efterbliven och skriver att hon inte blir smal om hon äter på ”Donken”.
En mer sansad kritik går ut på att kvinnorna ofta klär av sig och att det är fokus på utseende. På Matildas konto syns hon ibland i trosor och behå.
– Det är inte en sexuell bild, jag vill visa att så här kan en kropp också se ut. Jag förstår kritiken, men de avklädda bilder vi ser annars är så inrutade i normen. Man ska le och ha en viss storlek. Våra bilder behövs för att få balans.
Innehåll från extern tjänst
Genom att klicka på knappen godkänner du tjänstens dataskydsspolicy.
Anna Perlestam, kommunalare i 25 år men i dag lärare, håller med.
– Jag skulle ha svårt att ta budskapet till mig om jag aldrig får se det som jag har problem med: en hängig mage, celluliter, dallriga lår.
Anna beskriver hur hon växte upp i en bantningskultur där man alltid skulle bli smalare. För några år sedan skulle hon gå ner i vikt inför en bukoperation, för att bli av med överflödig hud. I stället blev hon kroppsaktivist.
– Min äldsta dotter sade till mig att lägga ner detta och börja följa kroppsaktivister. Det gör väldigt mycket att se kroppar som ser ut som en själv. Jag har inte tänket att man ska älska sin kropp och tycka att den är vacker. Jag vill ha en neutral syn på min kropp.
Anna kallar sig också åldersaktivist och visar hur kroppen förändras med åldern.
Innehåll från extern tjänst
Genom att klicka på knappen godkänner du tjänstens dataskydsspolicy.
Susanna Lundgren, behandlingsassistent, lägger också upp bilder på sin kropp. Hon tar ett bredare grepp och lyfter även sådant jag inte sett hos andra kroppsaktivister, till exempel det komplex hon har för sina tänder. I likhet med Matilda Janzon skriver hon också om psykisk hälsa.
– Jag lägger till exempel upp bilder där ärr från gamla självskador syns, och skriver om det. Jag ser att det finns ett liknande stigma mellan psykisk ohälsa och att vara tjock. Båda ses ofta som lata och dumma: ”Det är väl bara att banta? Det är väl bara att rycka upp sig?”
Kroppsaktivismen är definitivt främst en kvinnlig rörelse, och det är mest vita kroppar. En som sticker ut är konstnären Cristian Quinteros Soto. På Instagram kombinerar han kroppsaktivism med skönhetsvård. Att ta hand om kroppen har förändrat hans syn på den.
– Jag vill normalisera bilden av den tjocka kroppen och även mannen. Den kropp jag har är inte en normativ kropp. Det handlar om representation.
Innehåll från extern tjänst
Genom att klicka på knappen godkänner du tjänstens dataskydsspolicy.
Varför är det så få män i rörelsen?
– Den tjocka mannen har ursäktats betydligt mer än en tjock kvinna. Men det betyder inte att män är fria från känslor av att behöva banta, träna och passa in. Jag visar min kropp men är också öppen kring mina känslor. Ofta är män inte helt bekväma med det, med mitt konto vill jag få fler män att lära sig prata om sina kroppar.
Om du inte redan gjort det, gå in på Instagram och leta upp nya hashtaggar eller personer att följa. En hel värld väntar för den som vill.
Tips för kroppsacceptans
Följande tips utgår från forskning om kroppsuppfattning:
- Det är bättre för kroppsuppfattningen att inte läsa modemagasin eller bara följa ”idealpersoner” på Instagram. Ta till dig olika kroppar och utseenden, till exempel genom att följa kroppsaktivister.
- Fokusera på kroppens funktion och vad kroppen kan göra: jag kan cykla till jobbet, jag tycker om att äta god mat.
- Prata inte för mycket om utseende. Någon säger ”vad tjocka mina lår är” och samtalet spinner vidare, så kallat ”fat talk”. Fokusera på andra saker och prata om kroppen med mer respekt.
- Ägna dig åt en fysisk aktivitet som du tycker är rolig och njuter av, det är bra för kroppsuppfattningen. Om man tränar främst av utseendeskäl blir man mer missnöjd med sitt utseende i stället.
Källa: Johanna Kling, psykolog och doktor i psykologi (läs mer om hennes forskning här)
