”I början blev jag extrem”

– Jag var hos läkare av en annan anledning, och tog blodprover. Läkaren kom tillbaka och sa ”du har diabetes”. Jag fattade ingenting, berättar Lotta Igestål.

Vanliga symtom på diabetes är att man blir törstig, dricker mycket och behöver kissa ofta. Lotta Igestål inser i efterhand att hon hade de symtomen, men hon hade inte tänkt på dem. Därför var hon helt oförberedd på läkarens besked, och det blev väldigt ångestladdat.

– Jag gick på bibblan och lånade varenda bok. Jag läste bara om elände. Det var bara komplikationer – amputerade ben och blindhet. Så jag fick ju världens ångest, säger Lotta.

Så småningom insåg hon att böckerna hon läst var gamla. Forskningen hade gått snabbt framåt, och allvarliga komplikationer hade blivit mer ovanliga.

De första åren behandlades Lotta Igestål med enbart kost och motion. Det är ofta så man börjar behandla diabetes typ 2. Att äta bättre, gå ner i vikt och börja röra på sig kan göra blodsockervärdena mer normala igen.

Lotta Igestål fick snabbt hjälp av en dietist. Ändå tog det tid att hitta bra matvanor.

– I början så blev jag extrem. Blir du extrem så blir maten väldigt tråkig. Det var bara grönsaker, fibrer, inga såser, tråkigt, tråkigt. Sen vart det åt andra hållet.

Efter några år hittade hon en gyllene medelväg. Hon äter nyttigt i vardagen och tillåter sig själv att äta onyttigt ibland.

– Visst jag kan ta en bulle om jag är hemma hos någon och fikar, men jag behöver inte äta bulle morgon, middag kväll.

Det är vanligt att sjukdomen förvärras med tiden. Den som klarar sig utan medicin i början, kan behöva medicin efter några år.

Lotta Igestål tar numera medicin mot sin diabetes. Det är inte insulin utan ett läkemedel som hjälper till att hålla ner blodsockret. Det fungerar väldigt bra och hon kan till och med jobba natt, något som inte alla som har diabetes klarar.

– Det kan vara svårt att jobba natt, för du äter på lite andra tider, förklarar Lotta.

Det är inte bara ”jaha, jag har diabetes då ändrar jag livsstil”.

Dygnsrytmen gör att kroppen har svårare att reglera blodsockret när man äter på natten. Därför försöker Lotta Igestål hålla ungefär samma mattider som en dagarbetare. Hon äter middag vid vanlig middagstid, och bara ett lätt mål vid elva-tolv på natten. Sen äter hon frukost innan hon åker hem. Hon har läst sig till att det är bästa sättet.

– Jag är lite kontrollfreak så jag har läst på mycket själv om diabetes.

Eftersom Lotta Igestål är undersköterska visste hon redan en del om diabetes. Men att ha läst sig till kunskap är inte samma sak som att uppleva det själv. Hon hade till exempel ingen föreställning om hur krävande det är att lära sig leva med sjukdomen.

– Det är inte bara ”jaha, jag har diabetes då ändrar jag livsstil”. Det är en process som man går igenom och den är olika från person till person.

Några rasar ihop i förtvivlan. Andra verkar helt oberörda av diagnosen.

– De säger ”jag har fått en släng av diabetes”. Det är sorgligt därför att du förnekar din sjukdom.

Det är en allvarlig sjukdom, men man kan lära sig leva ett bra liv med den. Det här kan man behöva hjälp att komma till insikt om, till exempel av en kurator. Det är viktigt att sjukvården erbjuder mer djupgående hjälp, inte bara att man får gå till en dietist och lära sig äta rätt, betonar Lotta Igestål.

– Jag fick bra bemötande, hjälp och stöd, säger Lotta Igestål.