Arbetstidskonton diskuteras på avtalskonferenser

Förutom att behandla avtalsmotioner och föreslå vilka prioriteringar förhandlarna ska ha i de kommande förhandlingarna så får avtalskonferenserna den här gången chansen att ta ställning till frågan om arbetstidskonton.

Kommunals kongress beslutade i våras om att arbeta med modellen, som innebär att en del av löneutrymmet avsätts för individuella konton, som de anställda kan ta ut antingen i tid, pengar eller avsättning till pensionen.

Av dem som deltog vid avtalskonferensen i Stockholm var de flesta tveksamma till förslaget om arbetstidskonton. Men hur det blir med den här frågan i kommande avtalsrörelse avgörs inte förrän efter den 14 november då alla avtalskonferenser har hållits.

Efter konferenserna samlar förbundets avtals- och arbetsplatsenhet tillsammans med förbundsledningen ihop alla synpunkter som kommit och börjar fila på avtalskraven.

En eventuell LO-samordning ska också vägas in i detta. LO-samordningen är, om de kommer överens, de 14 LO-förbundens gemensamma krav inför en avtalsrörelse. Beslut om hur det blir inför avtalsförhandlingarna 2020 tas i nästa vecka.

Strax före jul överlämnas Kommunals avtalskrav till motparten Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Under våren startar de regelrätta förhandlingarna och om parterna blir överens ska ett nytt avtal vara på plats till den 1 maj 2020.

Vad gäller avtalen för anställda med privata arbetsgivare går de ut vid olika tidpunkter under 2020.

KA frågade tre kommunalare om deras synpunkter på avtalsrörelsen.

1. Vad ser du som den viktigaste frågan inför avtalsrörelsen?
2. Vad tycker du om arbetstidskonton?

Maria Hagman Barnskötare, Stockholm.
Facklig företrädare för sektion Gullmarsplan, Stockholms län.

– Att få till en bättre anställningstrygghet. Att vi får igång heltid som norm, att vi inte ska ha visstidsanställningar. Vi har ju redan heltid i avtalet men man kan skärpa till det så att man förstår att det här inte är ett val. Det här är något som ska hända. Om man jobbar mycket med heltid som norm så kan vi få till en bättre arbetsmiljö och bättre schemaläggning.

– Jag är lite kluven. Får vi till en bra form kring det, om det kunde läggas in i schema, om man får till en tydlighet från ledningen om hur det ska tas ut och vilka villkor som gäller så kanske det kan fungera. Vi får inte ut våra semesterdagar och våra ledigheter som det är nu. Ska vi ha en sådan modell måste det vara en bra grund.

Ulf Bjerregaard Undersköterska, Stockholm.
Förhandlingsansvarig, team innerstaden, sektion Skärholmen, Stockholms län.

– Vi måste reglera så att vi får ner andelen timanställda. I Stockholm finns det förvaltningar som kan ha 30 procent av all arbetad tid i äldreomsorgen på timvikarier. Jag vill få bort orättvisan mellan timanställda och andra visstidsanställda vikarier. De som har vikariat får räkna alla dagar i månaden som las-dagar. ”Timmisar” får bara räkna de dagar de är inne och jobbar.

– Om vi ska ha det så måste det finnas mycket mer regleringar i vårt avtal, att individen får bestämma när arbetstidsförkortningen ska förläggas. Det finns en risk att arbetsgivaren inte tar in ersättare när arbetstidsförkortningen tas ut. Och det kommer att försämra arbetsmiljön. Arbetstidskonton finns i andra branscher men deras arbeten är till sin natur annorlunda än äldreomsorg och förskola.

Boshra Hwazali Undersköterska, Lidingö.
Facklig företrädare, team Lidingö, sektion Nordost, Stockholms län.

– Jag och mina arbetskamrater vill ha sex timmars arbetsdag. De orkar inte som det är nu. Där man har prövat har sjukskrivningar minskat. Personalen mår mycket bättre, de blev mer aktiva och glada. De fick mer tid till promenader och att umgås med barnen.

– Det är jättesvårt att ta ut komptid, som det är nu. Jag har en kollega som har jättemycket komptid. Det är både bra och inte bra. Om det fanns tillräckligt med personal vore det bra om det fanns tid att ta ut när man ska till läkare eller göra bankärenden och sådant.