Neddragningar i förlossningsvården – trots extrapengar
Regeringen satsar extra på förlossningsvården. Men när regionerna går back och måste spara är det inte säkert att de riktade satsningarna används som tänkt.
– Vi förlorar sex undersköterskor på förlossningen. Jag känner en stor oro över att man backar tillbaka, säger undersköterskan Carina Andersson.
Carina Andersson, undersköterska på NÄL, som sparar på förlossningsvården.
Regeringen har sedan 2015 satsat på att stärka förlossningsvården, bland annat med ett tillskott på 4,3 miljarder kronor. För 2018 landade summan till regionerna på 1,8 miljarder.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting användes 65 procent av medlen för förra året till att stärka bemanningen.
En av de förlossningskliniker som utökade bemanningen var den på Norra Älvsborgs Länssjukhus, NÄL. Undersköterskan Carina Andersson som arbetar på förlossningen på NÄL berättar att det betydde mycket. Det gav större arbetsglädje och gjorde att personalen hann med arbetsuppgifterna på ett mer tillfredsställande sätt.
– På förlossningen utökade vi med åtta undersköterskor. Det gjorde att vi kunde arbeta i parvård, vilket betyder att vi har större närvaro i rummet för att ge extra stöd och trygghet till den födande kvinnan med familj, förklarar hon.
Men trots att förlossningsklinikerna i landet fått öronmärkta pengar och många av dem har satsat på ökad bemanning kom som vanligt katastrofrapporter under sommaren. Kommunals medlemmar har vittnat om underbemanning och överbeläggningar i vissa delar av landet.
I går träffade Kommunal och andra berörda fackförbund, myndigheter och SKL socialminister Lena Hallengren (S) för ett samtal om läget i förlossningsvården. Inget konkret kom ut av det mer än att de olika parterna ska fortsätta samtalet under nya träffar.
För 2019 satsar regeringen totalt 1,59 miljarder på förlossningsvården. Bemanning och arbetsmiljö är fortsatt prioriterade områden för pengarna.
Arbetsmiljön blir förstås sämre, med ökad risk för sjukskrivningar när arbetsbelastningen blir större.
Men det hjälper inte personalen på förlossningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus. Där fick personalen i förra veckan information om neddragningar:
– Sex arbetskamrater och kompetenta undersköterskor fick besked om att de får sluta på vår avdelning. Luften gick ur oss helt, säger undersköterskan Carina Andersson.
Vilka blir konsekvenserna om ni blir färre?
– Vi får mindre förutsättningar att utföra vården på ett personcentrerat och jämlikt sätt. Det blir till exempel svårare att ha en ökad närvaro hos en kvinna med förlossningsrädsla. Arbetsmiljön blir förstås sämre, med ökad risk för sjukskrivningar när arbetsbelastningen blir större.
Niklas Claesson är kommunikationschef inom sjukvården på NÄL och i Trollhättan. Han hävdar att sjukhusets sparkrav bara är en av anledningarna till att de drar in personal på förlossningsavdelningen.
– Vi vet att de statliga medlen kommer att trappas ned framöver. Vi ser att antalet födslar kommer att gå ner för nästa år och vi har också en situation där hela sjukhuset behöver spara.
Sjukhusets satsning på servicemedarbetare som infördes under 2018 påverkar också bemanningen, menar Niklas Claesson. Genom att yrkesgruppen servicemedarbetare avlastar undersköterskorna med exempelvis städning får undersköterskorna mer tid till kvalificerad vård, resonerar han. Servicemedarbetartjänsterna på förlossningen motsvarar ungefär två heltidstjänster.
De undersköterskor som försvinner från förlossningen kommer att erbjudas andra arbeten inom kvinnokliniken.
