Kommunalarbetaren skrev för över ett år sedan om att den stora personalbristen i äldreomsorgen gör att arbetsgivare ser mellan fingrarna på att anställda har bristande språkkunskaper. Granskningen visade också att det uppstått missförhållanden där orsaken i vissa fall berott på att språkbrister.

Nu släpper Kommunal en rapport: ”Svenska språket – A och O inom äldreomsorgen” som tar upp hur språkbrister påverkar arbetsmiljön och kvaliteten på äldreomsorgen. Rapporten ger också förslag på hur problemen kan lösas.

Tobias Baudin, Kommunal.

Språktest

”Alla i äldre­omsorgen ska kunna svenska”

Debatt

56 procent av de skyddsombud som deltagit i en enkät uppger att det ofta anställs vikarier som saknar tillräckliga språkkunskaper. 73 procent svarar att bristerna leder till problem i vård- och omsorgskvalitet och i patientsäkerhet.

Fler än hälften tycker att språkbrister leder till sämre arbetsmiljö, men också att det skapar problem för de som själva inte talar så bra svenska.

Kommunal menar att det finns ett systemfel som skapat de här problemen. Det finns en syn att jobb inom äldreomsorgen är så kallade enkla jobb. Helt fel, menar Kommunal.

”Dessa jobb är inte heller några enkla integrationsåtgärder – de är kvalificerade jobb som kräver utbildning, hög kompetens, kontinuerlig yrkesutveckling och lämplighet – samt goda kunskaper i svenska språket”.

Kommunal lägger fram tre krav som både ska kunna förbättra språkkunskaperna.

Alla som jobbar i äldreomsorgen ska kunna prata, lyssna, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska. Kommunal vill därför se en nationell satsning på Svenska för invandrare, SFI, och Komvux.

Äldreomsorgen behöver mer resurser. Kommunal anser att äldreomsorgen är underfinansierad och underbemannad och därför behöver landets kommuner tillföra mer pengar.

Kommunal vill också att arbetsgivare inte får låta personer som inte kan språket tillräckligt bra arbeta utan handledning. De som har språkbrister måste få studera på arbetstid.