Därför vill LO avskaffa rutavdraget
Nu kommenterar LO Kommunalarbetarens granskning av vilka som får arbete i rutbranschen. En granskning som visar att en av de största grupperna som får arbeten i sektorn är arbetskraftinvandrare från Europa medan antalet flyktingar som får arbete är relativt få.
– Det tar ju bort ett av argumenteten som förespråkarna har. Det är helt enkelt inte sant att det här är vägen in på arbetsmarknaden för flyktingar, säger Ulrika Lorentzi, utredare på LO.
Samtidigt menar hon att det är föga förvånande att en så stor del av arbetskraften kommer från östra delarna av Europa och Sverige.
– Den här känslan hade man ju tidigare om vilka som arbetar i rutbranschen. Bra att ta fram siffror för det som inte har funnits tidigare. Ni följer upp Johanna Ricknes rapport och era siffror visar samma sak som hennes gjorde. Det som är intressant är att hennes siffror är från 2015 och era från 2017 – det är tydligt att de stora flyktingströmmarna inte kommit in i rut-branschen.
LO vill avskaffa rutavdraget. Ulrika Lorentzi menar att det inte är en moralisk fråga utan en strukturell.
– Det finns och kommer att finnas personer som städar i andras hem. Frågan är om vi ska använda våra gemensamma skattemedel till att finansiera det.
Tror du att rutbranschen skulle klara sig utan bidragen då?
– Nu är den så pass etablerad, den skulle troligen inte växa och kanske bli mindre, men jag tror att det är fler som skulle fortsätta köpa i dag än det hade varit innan avdraget fannns.
Vad vill LO använda pengarna som går till rutavdrag till istället?
– Skulle man bara plocka direkt så tänker jag äldreomsorg. Fler anställda och mer utbildning.
Samtidigt menar Ulrika Lorentzi att vilka som arbetar inom rutsektorn inte är det stora problemet.
– För min del är det ju inte huvudargumentet mot rutavdraget att det är skattesubventionerad arbetskraftsinvandring. Om det var så att rut var bra på massa andra sätt så hade inte det varit ett problem. Men det är det ju inte. Det finns andra problem – man skapar en parallell marknadslogik i välfärden och det är ju allra tydligast i hemtjänsten.
Hon menar att välfärden påverkas av att den som har råd köper sina tjänster själv.
– På sikt minskar deras intresse att betala för välfärden via skatten. För att det inte gynnar dem att hålla kvaliteten uppe.