Välfärdsteknik testas i specialbyggt labb

Äldre och funktionsnedsatta vårdas mer och längre i hemmen. Många vill bo kvar hemma, men det handlar också om att det är platsbrist och mer kostsamt att bo på boende.

– Det är i hemmen mer och mer teknik kommer därför att fler och fler vårdas där. Den behöver anpassas till den miljön och vi behöver förstå hur den kan tämjas i förhållande till människors vardag och rutiner, säger Britt Östlund, professor i teknisk vårdvetenskap.

Därför har KTH i Flemingsberg utanför Stockholm skapat Integration lab, ett speciellt labb i hemmiljö. Många saker testas i labb som är väldigt långt från verkligheten.

För en besökare ser miljön inte alls ut som ett labb. Det är uppbyggt som en lägenhet och ska kunna ändras beroende på kultur och livsstil. Det finns ett falldämpade golv i sovrumsdelen. Här ska olika tekniska lösningar, som sensorer, larm och olika vårdrobotar testas.

Tanken är att kommuner och andra intresserade ska kunna samarbeta med KTH och pröva tekniska lösningar parallellt i labbet och ute i verkligheten. Först ut att använda labbet är studenter som gör sina examensjobb.

– Jag hoppas också att vårdpersonal ska komma hit, säger Britt Östlund, som har slagit sig ned i en mörklila designersoffa i vardagsrummet som har en öppen planlösning mot köksdelen.

Som professor i teknisk vårdvetenskap har hon god översikt över hur teknikutvecklingen i vård och äldreomsorg ser ut. Hon har arbetat i 30 år med de här frågorna.

– Hemsjukvården och hemtjänsten går under radarn. Det finns för lite kunskap. Vi vet väldigt väl hur dålig arbetsmiljön är. Det är lätt att tekniken stressar, säger hon.

Hemtjänsten har varit en plats där mycket teknik har testats, men som inte alltid har fungerat bra, menar Britt Östlund. Det saknas ett digitalt ledarskap från arbetsgivarnas sida.

– Det är inte ovanligt att hemtjänsten är inne i sju olika digitala system och ingen har tänkt på helheten. Ett och ett kan de här systemen vara användbara, men inte tillsammans. Personalen kanske inte får mer än 20 minuter på sig att lära in. Allt detta menar jag sker under radarn.

Många kan så lite om arbetsvillkoren. Många lösningar handlar om en grej till en person, men då missar man sammanhangen.

Britt Östlund säger att tekniken absolut kan vara bra, men att det finns för många omogna lösningar.

– Många kan så lite om arbetsvillkoren. Många lösningar handlar om en grej till en person, men då missar man sammanhangen. Det är därför vi har det här labbet. Då kan man testa saker i steg. Om man vill testa en robot kan man komma hit och göra det. Personal kan komma hit och prata om olika lösningar.

Vilka uppgifter kan och ska en robot sköta och vad lämpar sig bättre att vårdpersonal gör? Britt Östlund menar att det är i det skedet vi befinner oss. Hon har hämtat in sälen Paro som ligger som en vit fluffig kudde i famnen, med den skillnaden att det är en robot som rör på sig och utstöter gulliga små ljud.

Paro är en vårdrobot som är tillverkad för att användas inom demensvård. Den kan ersätta ett riktigt husdjur och skapa lugn och trygghet.

– Paro går det att knyta an till. Han är lyhörd och svarar när man klappar honom. Att han skulle ersätta en person, det tror jag inte.

Under våren kommer hon att publicera en artikel om teknikhistorien i hemtjänsten.

– Jag påstår att hemtjänsten har varit en arena där man testat allt möjligt, men följer man upp det är det väldigt lite som är hållbart. I äldreomsorgen är tekniken oreglerad. Jämför med sjukvården där allt är otroligt reglerat. I kommunerna finns inte detta.

Britt Östlund anser att det behövs en välfärdspolicy.

– Det går inte för alla kommuner att hålla sig ajour med vad som händer inom teknikutvecklingen. Hur vet man vad man behöver? Många vill hänga med på digitaliseringståget, men har inte tänkt igenom vad som behövs. Tekniken är som bäst när den inte märks.

Många tror inte att de kan något, men vårdpersonal har enorm erfarenhet av att lösa problem och hantera teknikstrul. Den erfarenheten är underskattad.

I dag finns det för mycket teknik som märks?

– Teknik används ofta i kommuner för att mäta tid. Arbetsgivarna har koll på hur och när de anställda arbetar. Då kommer de anställda längre och längre ifrån det de ska och vill göra.

För att tekniken ska fungera bra måste man lyssna på vårdpersonalen, säger Britt Östlund.

– Många tror inte att de kan något, men vårdpersonal har enorm erfarenhet av att lösa problem och hantera teknikstrul. Den erfarenheten är underskattad. Kan vi ta tillvara på den erfarenheten så blir det bra.