”Kommunerna borde lägga mer på äldreomsorgen”
Det blir inga mer riktade pengar till ökad bemanning i äldreomsorgen. Regeringen hänvisar till att man i stället ökar de generella statsbidragen. Det borde kommunerna använda till äldreomsorgen, tycker äldreminister Lena Hallengren (S). ”Jag tycker inte att äldreomsorgen har fått sin del av de resurstillskott som kommunerna har fått.”
Under 2015 till 2018 avsatte regeringen totalt 7 miljarder kronor på att öka bemanningen i äldreomsorgen. Sett till helheten var det inte mycket pengar, det utgjorde bara någon procent av kommunernas totala budget för äldreomsorgen. Men tillskottet ledde ändå till en viss ökad bemanning, visar en utvärdering som nyligen presenterades av Statskontoret.
Arbetsgivarna har framförallt anställt personal som jobbar nära de äldre, som undersköterskor, vilket var regeringens intention.
Det råder ingen tvekan om att det fanns ett behov av bemanningspengarna, alla kommuner utom en sökte och fick maxbeloppet. Men på längre sikt var det för lite pengar för att lösa de långsiktiga problemen med personalbrist och allt fler äldre, slår Statskontoret fast.
En av tre kommuner säger visserligen att de kommer behålla den höjda bemanningen som statsbidragen ledde till, trots att det inte blir några mer riktade pengar från regeringen. Men flera kommuner uppger att de nu måste säga upp personal och är kritiska till att satsningen var kortvarig.
De kommuner som behåller personalen uppger att de i stället måste skära ner på andra utgifter.
Nu avslutar regeringen bemanningssatsningen. Samtidigt slopas de 310 miljoner till projekt inom äldreomsorgen som Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom i sin budget som klubbades i december.
Men Lena Hallengren menar att det som betyder något är de generella statsbidragen till kommunerna. De ökas med fem miljarder kronor i år, vilket är samma ökning som M och KD beslutat om.
– Satsningen på bemanningen var väldigt bra, den fick kommunerna att göra anställningar. Men eftersom det var en tidsbegränsad satsning är det viktigt att se till att välfärden förstärks på andra sätt.
Enligt flera ekonomiska bedömare räcker dock inte de extra miljarderna ens till att behålla den bemanning som finns i dag i välfärden. Inget parti har utlovat tillräckligt med resurser för det. Ute på arbetsplatserna upplever anställda snarare att det ständigt sparas på äldreomsorgen.
Lena Hallengren påpekar att äldreomsorgen i huvudsak är en kommunal angelägenhet och att ett problem är hur resurserna fördelas mellan rika och fattiga kommuner – det som kallas det kommunala utjämningssystemet. Det utreds nu på uppdrag av regeringen.
– Hela grunden till vår välfärd är att människor arbetar så att vi får in skatteintäkter, men det är inte staten som finansierar hela äldreomsorgen. Vi ansvarar för att det finns ett utjämningssystem som ger förutsättningar för en likvärdig omsorg.
Räcker det att fördela bättre mellan rika och fattiga kommuner för att äldreomsorgen ska få de resurser som krävs?
– Hela välfärden har ett behov av att göra förändringar av verksamheten, se till att man har en bra arbetsorganisation och att människor har förutsättningar att jobba båda heltid och hela yrkeslivet. Välfärdsteknik ska inte heller underskattas även om det inte har svar på alla frågor.