Kommunal vill ha ett katastrofavtal
Kommunal vill ha tydligare regler när det sker katastrofer som sommarens skogsbränder.
Sommarens bränder har visat att det nuvarande kollektivavtalet för framför allt brandmän i beredskap, men också heltidsanställda brandmän och vård- och omsorgspersonal inte är anpassat för kris- och katastrofsituationer. Det har varit otydligt vilka arbetsvillkor och övertidsersättningar som ska gälla.
Kommunal och andra fack inom kommun- och landstingssektorn är nu överens med arbetsgivarna Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Sobona om att det behövs ett särskilt kollektivavtal för katastrofsituationer, något KA tidigare skrivit varit på gång.
– Katastrofsituationer som stora skogsbränder tas inte med i kollektivavtalet. I stället får man reda ut det i efterhand. Vi vill att det ska vara tydligt vad gäller innan, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal.
Kommunal anser att det är viktigt att reda ut alla löne- och ersättningsfrågor och övertid, men också arbetsgivaransvaret kring in- och utlåning av personal.
Vad som är en katastrofsituation måste också redas ut.
– När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utlyser kris- och katastrofläge. Det ska vara omfattande störningar för samhället och påverka den lokala personalförsörjningsförmågan. Allt det här måste förhandlas, säger Lenita Granlund.
Förhandlingarna kommer att ske under våren. SKL hoppas att det finns ett avtal klart till sommaren.
− Vi ser att det behövs ett kollektivavtal som tydligt reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation. Det kan exempelvis finnas behov av större flexibilitet när det gäller förläggning av arbetstid. Det är också viktigt att anställningsvillkoren är enhetliga och förutsägbara, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKL, i ett pressmeddelande.