Ros och ris till LSS-förslag

I dag presenterades LSS-utredningens förslag. Bland annat föreslås att staten får ensamt ansvar för personlig assistans.

– Det är bra att de flyttar allt ansvar till Försäkringskassan, för det är alltid roddigt med olika huvudmän. Däremot är det lite svårt att förstå hur de här andra insatserna ska gå till. Men jag tycker inte automatiskt att det är dåligt, säger Felix Finnveden, regionalt fackligt ombud på Kommunals största sektion Gullmarsplan och personlig assistent.

Framtidens LSS

Så kan assistansen förändras

Nyheter

Det han refererar till är förslaget att barn under 16 år inte längre ska kunna få personlig assistans, utan att de ska få en ny LSS-insats som kommunerna får ansvar för i stället.

Arbetsgivarorganisationen KFO är däremot kritisk. Henrik Petrén, branschansvarig på KFO personlig assistans, menar att stödet kommer att bli betydligt sämre.

– Utredaren säger att den nya insatsen för barn under 16 år ska bli bättre, men jag har svårt att se att det skulle bli det. Om det vore så skulle inget hindra att man lade till det nya stödet till LSS:en. Då kunde barn och deras familjer själva få välja, säger Henrik Petrén.

Han menar också att 20 000 arbetstillfällen för personliga assistenter skulle försvinna.

Då kommer de till exempel bli tillsvidareanställda, vilket är bättre. Vi privatanställda personliga assistenter är alla visstidsanställda, det är dåligt.

Felix Finnveden tror att de snarare bara byter arbetsgivare.

– De får väl jobba inom insatserna i kommunerna. Behoven finns ju kvar. Då kommer de till exempel bli tillsvidareanställda, vilket är bättre. Vi privatanställda personliga assistenter är alla visstidsanställda, det är dåligt.

Det har redan kommit väldigt starka reaktioner från funktionshinderrörelsen, kan du förstå de reaktionerna?

– Jag förstår det helt och hållet. Det är klart att det är jättestressigt med förändringar när förutsättningen för att man ska kunna sova om natten är insatser. Just nu heter de insatserna personlig assistans så jag förstår att det skakar för dem. Men jag är inte säker på att det kommer skaka så mycket som de tror, säger Felix Finnveden.

Utredningen föreslår också att schablonersättningen för assistans på obekväm arbetstid blir högre. Det är Felix Finnveden positiv till och hoppas att det kan leda till bättre kollektivavtal med förbättrade jourersättningar.

– Det är väl jättebra. Det är ju det arbetsgivarna tjurar över i alla avtalsrörelser, att de inte har pengar.

Däremot är han negativ till utredningens förslag att dubbelassistans enbart ska beviljas i de fall som bostaden inte går att anpassa eller det inte går att använda hjälpmedel som gör att man kan vara själv.

– Det är ett jättekonstigt resonemang. I princip alla aktiviteter utanför hemmet kräver dubbelassistans. Alla toabesök på stan till exempel, för samhället är inte anpassat. Det är mest för sådant det beviljas i dag, som att simma eller gå på bio, säger Felix Finnveden.

Han tycker att det är dåligt om fler ska jobba ensamma och säger att det är under dubbeltimmarna som man hinner med sådant som inte hinns med annars, som dokumentation och att uppdatera hjälpmedel.

Vi gör ingen skillnad på om man är anhörig eller extern utan det viktiga är själva arbetet som utförs.

Utredaren Gunilla Malmborg menar dock att det inte ska bli svårare överlag att få dubbelbemanning.

– Tanken är att om man behöver dubbelassistans och inte kan tillgodose behovet genom någon form av hjälpmedel så ska man kunna få det. Vi vill inte skapa en sämre arbetsmiljö för personliga assistenter. Sen får man ju se om det verkligen fungerar med ett hjälpmedel i stället för en assistent, självklart får man titta på det också.

Utredningen föreslår också att schablonersättningen ska bli lägre för de som har assistans utförd av en anhörig som bor i samma bostad. Gunilla Malmborg säger att de inte är ute efter att färre anhöriga ska jobba som personliga assistenter.

– Vi lägger förslaget därför att underlaget vi har visar att man har lägre omkostnader om man som arbetsgivare anställer en person som har hushållet gemensamt med brukare. Till exempel gäller det kostnaderna för introduktion. Det är ingen stor sänkning vi vill ha och meningen är inte att det ska påverka deras löner och arbetsvillkor på något sätt, säger hon.

Kommunal vill att andelen anhöriga som utför personlig assistans ska minska och att yrket ska professionaliseras. Felix Finnveden tycker att det är bra om förslagen skulle få konsekvensen att färre anhöriga arbetar som personliga assistenter.

– Det är ingen bra grej att det snurrar runt massa anhöriga för det tär på professionaliteten. För de personliga assistenterna är det bättre om det är färre anhöriga. Däremot är det supertrist om det innebär att personliga assistenter får jobba mer övertid eller om det blir svårare att få in vikarier, för just nu är de anhöriga vikarier.

KFO tycker däremot att det är bra att anhöriga kan jobba som personliga assistenter och menar att utredningens förslag innebär sämre ekonomiska förutsättningar för dem.

– Det är många som även efterfrågar att anställa anhöriga. Ofta är det en mix av anhöriga och externa. Vi gör ingen skillnad på om man är anhörig eller extern utan det viktiga är själva arbetet som utförs, säger Henrik Petrén.