Här finns landets minsta barngrupper

Det är morgonen då den första höstkylan överraskande nyper i kinderna och snabbt får fingrarna att stelna. Barnskötaren Marie Göransson står redigt påklädd utan­för avdelning Pusselbitens lilla enplansbyggnad i tegel och sträcker fram en handskbeklädd näve.

Medan hon berättar om sin arbetsdag droppar allt fler barn in och börjar leka i trädgården som rymmer bland annat sandlåda, klätterställning, gungor, balansbana och en vattenlek som två barn nyfiket prövar att rulla en innebandyboll i. Klockan är åtta och förskolan har varit öppen sedan 06.00 då Marie Göransson var på plats.

– Jag har de yngsta och vi har 13 barn på tre heltider. Men många är 20-timmarsbarn (barn till föräldralediga) så när de går hem efter lunch är det väldigt lugnt, säger Marie Göransson.

Hör du vad tyst och lugnt det är? Det är helt suveränt med två våningar.

Susanna Lundell: Mindre barngrupper – mindre problem

Ledare

Med lugnt menar hon sagostund med två treåringar i soffan, medan deras fyra yngre kompisar vilar med en av kollegerna. På eftermiddagen är de alltså sex barn i barngruppen på två personal. Det kommer att förändras när barnen med småsyskon hemma ska gå full tid. Några barn går upp i tid redan i november och till våren kommer gruppen vara full även på eftermiddagen.

– Poff säger det så är vi plötsligt många fler, ler Marie Göransson och slår ut med fingrarna som en explosion.

Men hon är inte orolig. Med fler heltidsbarn blir det bara viktigare att dela in barnen i små grupper under dagen. Förskolan har länge haft ett tänk kring att arbeta i mindre grupper. Dialogen med förskolechefen är väldigt bra, tycker Marie Göransson.

– Hon har alltid stöttat och sett våra behov.

Kollegan Linda Branthammer nickar instämmande. Hon arbetar på storbarnsavdelningen Sprattelgubben, som håller till i lokalen mittemot, ett stort hus med vita eternitplattor. Här har hon hand om en grupp på fem treåringar fram till efter lunch. Vid halv tio är det dags för frukt och barnen samlas i det lilla rummet innanför hallen som kallas djungelrummet. Från kamouflagenätet i taket dinglar en mjukis­orm bredvid spindlar som barnen tillverkat av pärlor.

– Hör du vad tyst och lugnt det är? Det är helt suveränt med två våningar, säger Linda Branthammer och räcker över ett päron till treåriga Aaron Sundberg.

Huset, som en gång i tiden var bostadshus för anställda inom flygvapnet, har många rum och gott om plats för avdelningens totalt 19 barn som fördelas på tre mindre grupper fram till halv ett. Det är sällan Linda Branthammer märker av de andra barngrupperna.

– Man har en liten växel till att lägga i när man kommer hem. Och det kan behövas när man har mitt liv med två hästar och barn med en massa aktiviteter, säger hon med ett brett leende.

Jag har de yngsta och vi har 13 barn på tre heltider. Men många är 20-timmarsbarn så när de går hem efter lunch är det väldigt lugnt.

Få straffas för stora barngrupper

Nyheter

En växel till att lägga i när man kommer hem. Hur många barnskötare och förskollärare kan säga så om sin arbetsdag? Med ett av arbetsmarknadens högsta sjuktal har förskolan länge varit en pressad sektor. Många har fått nog och börjat snegla mot andra yrken. Linda Branthammer och Marie Göransson vet hur andra har det, även i samma kommun.

– Vi har varit på kompetensutveckling och träffat många kolleger som har det tufft. Då förstår man verkligen hur bra vi har det här, säger Linda Branthammer.

Att det råder ojämlikhet mellan förskolors förutsättningar, är ett välkänt problem som ofta påpekas av barnskötare och förskollärare. I Linköping varierar det redovisade antalet barn per grupp mellan 5,5 och 14,8. Samtidigt har kommunen kritiserats för att trixa med siffrorna när man väljer att basera statistiken på de mindre grupper som barnen går en del av dagen.

På förskolan Furubacka­vägen innebär det att barngruppens storlek räknas på den grupp barnen är i under tre till fyra timmar. De är då mellan 4 och 8 barn i varje barngrupp. Enligt Skolverkets riktlinjer ska antalet räknas på den grupp som barnen ingår i ”under större del av sin dag”. Vad det innebär i antal timmar har Skolverket dock inte definierat.

På papperet ser det bra ut med mindre barngrupper, men i verkligheten är det jättesvårt att klara av det när vi har sådan brist på vikarier.

På Kommunals sektion i Linköping bekräftar man bilden av att det är stora skillnader mellan förskolor. När sektionen gjorde en snabb enkät till 13 arbetsplatsombud visade det sig att en del förskolor arbetar i mindre grupper sex timmar per dag, medan andra bara kan dela gruppen under någon timme per dag. En del arbetar i smågrupper fem dagar i veckan, andra har bara förutsättningar att göra det två dagar i veckan.

– På papperet ser det bra ut med mindre barngrupper, men i verkligheten är det jättesvårt att klara av det när vi har sådan brist på vikarier. Det funkar när alla ordinarie personal är på plats, men det är en väldigt sårbar organisation, säger Ingela Ritapuu-Rebo på sektionen.

På Linköpings kommun tycker man inte att man fuskar med statistiken. Ewa-Britt Löwendahl, som är sakkunnig i förskolefrågor, säger att de siffror som används är kopplade till det som förskolecheferna årligen redovisar till SCB.

Att storleken på barngrupperna skiljer sig åt mellan förskolor är arbetsgivaren medveten om, men det beror dels på att alla förskolor inte fått statsbidrag för minskade grupper, dels på att personalens utbildningsnivå varierar vilket kan påverka möjligheten att dela grupperna, menar Ewa-Britt Löwendahl.

Marie Göransson på Furu­backa­vägens förskola påpekar att hur en verksamhet fungerar beror på mycket mer än barngruppens storlek. När KA kontaktade henne första gången strax före sommaren var hon ganska sliten efter en period med kort om personal och många inskolningar.

– Vi är nästan aldrig sjuka. Men när man får ta in vikarier som i våras blir ansvaret mycket tyngre på oss ordinarie personal. Då längtade jag efter semestern faktiskt, säger hon.