När Skolverket presenterar sin årliga statistik över hur stora barngrupperna är i genomsnitt i varje kommun, kommer ofta kritik från personal som inte känner igen sig. Det har visat sig att en del kommuner baserar statistiken på de mindre grupper som barnen delas in i under en del av dagen.

Andra kommuner rapporterar hela barngruppen på en avdelning. Skillnaderna blir därför stora mellan kommunerna.

I sina anvisningar till kommunerna och de enskilda huvudmännen, skriver Skolverket att det är den grupp som barnet ingår i ”under större delen av sin dag i förskolan”, som ska rapporteras. Det har dock inte hindrat kommuner från att rapportera in de mindre barngrupper som barnen är i under några timmar.

Inför årets inrapportering, som sker nu i oktober, har myndigheten nu lagt till följande formulering: ”Barngrupp där barnet ingår under en begränsad del av dagen avses inte”.

Cajsa Anufrijeff Röhr är enhetschef för Förskole- och grundstatistikenheten på Skolverket. Hon säger att skälet till att verket nu lagt till en formulering i instruktionerna till huvudmännen beror på att man vill att det ska bli tydligare vad som ska rapporteras in.

– Vi vet att den här frågan är stor medialt och bland de som rapporterar in. Det här är vårt försök att förenkla, men det här är inte ett arbete som är klart och färdigt. Vi vet att vi behöver se över det här begreppet ännu mer och vi arbetar kontinuerligt med det.

Varför har ni inte specificerat hur många timmar som avses med ”större delen av dagen”?

– Det beror på att det inte är något som står i de allmänna råden. Vår definition stödjer sig på Skolverkets allmänna råd. Det är mycket möjligt att även utformningen av de allmänna råden att behöva ses över när man tittar vidare på det här.

Varför sätter då Skolverket inte redan nu ner foten och bestämmer hur många timmar som krävs för att det ska räknas som en barngrupp?  Cajsa Anufrijeff Röhr påpekar att det är de allmänna råden som styr och att statistiken stödjer sig på dem. Det är inte statistikenheten som beslutar om ändringar i de allmänna råden.

– Vi vet sedan en tid tillbaka att det här är något vi behöver se över och formuleringen vi ändrat nu är ett steg i det. Vi har påbörjat den här förändringen.

Men vad är det för vits med att presentera en sådan här statistik om kommuner rapporterar på olika sätt och det inte blir jämförbart?

– En avdelning kan se ut hur som helst, det är förskolechefen och huvudmannen som har ansvar för att organisera förskoleverksamheten och det kan vi inte lägga oss i. Det är därför det ser så olika ut, säger Cajsa Anufrijeff Röhr.

Den som tittar i Skolverkets statistik hittar snabbt även andra fel. Till exempel ligger Lysekil i topp över de kommuner med minst barngrupper med uppseendeväckande 2,3 barn per grupp. När KA kontaktar kommunen visar det sig att det verkliga snittet för barngrupperna är 15,8.

Gör ni ingen kvalitetssäkring av siffrorna om de verkar se konstiga ut?

– Jo, Statistiska centralbyrån som hämtar in uppgifterna på uppdrag från oss gör en kvalitetssäkring och vi gör också det.