Lågt pris vinner oftast upphandlingar
I över hälften av drygt hundra granskade upphandlingar av äldreboenden har kontraktet gått till det företag som har konkurrerat med lägst eller nästan lägst pris.
Många äldreboenden drivs i dag på entreprenad, efter att kommunen har gjort en upphandling. Poängen är ofta att hitta någon som kan göra det billigare än kommunen eller att man vill att det ska finnas valfrihet. KA:s granskning av 104 upphandlingar av vård- och omsorgsboenden visar att i 50 av dem har kontraktet gått till det företag som har erbjudit lägst pris. I ytterligare åtta upphandlingar har det näst billigaste vunnit.
Betyder ett lågt pris sämre arbetsvillkor? Det går inte att belägga ett sådant samband, men i äldreomsorgen står personalen för större delen av kostnaderna. Lenita Granlund, andra vice ordförande för Kommunal, säger att pengarna är direkt kopplade till arbetsvillkoren.
– Blir det billigare så blir det sämre. Det blir lägre bemanning och sämre arbetsvillkor. Om det kostar en viss peng att bedriva verksamheten och man gör det till ett lägre pris så måste man skära någonstans, säger Lenita Granlund.
På hälften av de boenden där det lägsta anbudet vunnit, 25 stycken, är bemanningen lägre än kommunens snittbemanning, enligt siffror som boendena har rapporterat in till Socialstyrelsen. I 17 fall är bemanningen dock högre.
Lenita Granlund säger att det är politikernas ansvar att kommuninvånarna får bra kvalitet för skattepengarna.
– Politikerna är ansvariga även för det som är upphandlat. Får man det till ett väldigt lågt pris på bekostnad av dem som ska bruka vården och dem som ska jobba där så är det ingen bra affär.
Sabina Joyau, tillförordnad näringspolitisk chef på arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, säger att det inte finns något som tyder på att det blir sämre villkor om verksamheten bedrivs med mindre pengar. Enligt henne finns flera anledningar till att företagen kan utföra äldreomsorgen billigare än kommunerna, till exempel att man är bättre på att arbeta effektivt och har kortare vägar till budget och beslutsfattande.
Däremot är det hennes bild att det har blivit ett allt större fokus på priset i upphandlingar.
– Vi tycker att det är ett oroande skifte. Många gånger kan man efter en upphandling höra från politiken att man inte är nöjd med den omsorg som bedrivs, men den andra sidan av myntet är att man faktiskt får det man betalar för, säger Sabina Joyau.
Hon berättar att det finns kommuner som haft förfrågningsunderlag med ett fast pris som inte ens täcker grundbemanningen.
– Det är väldigt viktigt att kommunen har en tanke om vilken ambitionsnivå man har och att det speglas i förfrågningsunderlaget. Sedan har ett företag så klart ett ansvar för att de kan bedriva verksamheten utifrån de förutsättningarna om man lägger ett anbud.
Bilden av att priset står i fokus delas av Thomaz Ohlsson, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting. Ett skäl är att det är lättare att utvärdera pris än kvalitet. Men han poängterar att kvaliteten spelar roll också i prisupphandlingar, eftersom vissa krav måste uppfyllas.
– Det handlar inte uteslutande om att hitta billig verksamhet, säger Thomaz Ohlsson.
Men hans erfarenhet är att det kan komma in för låga anbud om kommunen är dålig på att definiera de grundläggande kraven på kvalitet. Han anser dock att kommunerna blivit bättre på att både definiera kraven och följa upp verksamheten.
Tre typer av upphandlingar
Det finns tre typer av upphandlingar för vård- och omsorgsboenden.
Fast pris. Kommunen bestämmer hur mycket det kostar att bedriva verksamheten och man konkurrerar bara med kvalitet. Bland annat Stockholms stad använder sig av den här modellen.
Kvalitet och pris. Både pris och kvalitet vägs in. I många av de fall där det lägsta anbudet har vunnit så är detta modellen man har använt, till exempel i Linköping. Men det kan också innebära att man väljer det högsta, som i Borås som vi skriver om här. Det beror på hur stor roll man ger priset i relation till kvalitetsfaktorerna.
Lägsta pris. Kommunen väljer det lägsta alternativet av dem som uppfyller de grundläggande kraven. Kalmar valde att göra så när de upphandlade Liljan.
