Hård kritik mot fackägda Riksbyggen
Fackförbundsägda Riksbyggen ska vara ett föredöme i branschen. Men trots det säljs jobb ut och arbetsmiljön brister. Det visar en granskning av tidningen Byggnadsarbetaren.
Riksbyggen ägs till drygt 21 procent av Byggnads, Kommunal äger nära 13 procent. För facken innebär ägandet en möjlighet att påverka byggandet, ha föredömliga arbetsplatser och få utdelning på sin ägarandel. Men Byggnadsarbetaren rapporterar om flera arbetsplatser där facket upplever att Riksbyggen inte lever upp till de krav som Byggnads ställer på andra.
Förutom att Kommunal är delägare i Riksbyggen har facket också investerat 450 miljoner kronor i Munksjöstaden i Jönköping som byggts tillsammans med Riksbyggen.
– Entreprenören som togs in, Gärahovs Bygg, sålde ut jobben så de till största delen bara ledde bygget utan egen personal. Generellt sett; säljer man ut jobbet, säljer man ju till ett lägre pris, för att inte gå back. Då finns det risk för lönedumpning och sämre villkor. Det kom många arbetare som vi hade svårt att få kontakt med, säger Christoffer Rydell, avtalsansvarig för Byggnads Småland-Blekinge till Byggnadsarbetaren.
Han uppger att företaget försvårat fackets kontroll av underentreprenörer. Vid ett tillfälle stoppades fackets ombudsmän från att komma ut till arbetsplatsen. Till Byggnadsarbetaren uppger Gärahovs Bygg att man tagit in personal utifrån eftersom man fått flera entreprenader samtidigt och hävdar att man följer kollektivavtalet.
Det som inträffat i Jönköping föranledde en motion till Byggnads kongress som lyfte just att Riksbyggen ska vara ett föredöme. Enligt Byggnadsarbetarens granskning finns brister i skyddsorganisation och arbetsmiljön på flera håll i landet där Riksbyggen driver projekt.
VD Leif Linde uppger för Byggnadsarbetaren att Riksbyggen ska vara mer närvarande på byggena och begränsa antalet entreprenörsled.
Kommunal är alltså det fack som äger näst största andelen i Riksbyggen. Dessutom har Kommunalsatsat 450 miljoner kronor i bygget av Munksjöstaden.
Enligt Kommunals ekonomichef Niklas Rengen gick Kommunal in i det projektet efter anbudsförfarandet, men försäkrade sig om att allt sköttes rätt.
– Redan i anbudshandlingen står det att företaget ska betala skatt och ha kollektivavtal. Inledningsvis gjorde man allt som man ska göra i en upphandling, säger Niklas Rengen.
Medan bygget pågick fick Kommunal vetskap om att det fanns kritik från Byggnads. Men enligt Niklas Rengen framkom inget som var så graverande att byggnationen skulle kunna stoppas:
– Det är svårt att för oss gå på rykten, hade man kunnat påvisa att här står det så här i avtalet och nu har man brutit mot den paragrafen, då hade vi kunnat göra något.
Samtidigt säger han att det är viktigt att det förs en diskussion om dålig arbetsmiljö.
Efter Kommunalskandalen för snart tre år sedan upprättades en åtgärdsplan och kontrollrutinerna skärptes. Men trots det får alltså Kommunals byggprojekt nu facklig kritik.
Enligt Niklas Rengen fokuserade åtgärdsplanen på saker som tidigare misskött:
– Just när det gällde fastigheterna och byggprojekten fanns det ingen anledning att tro att något där var misskött.
Däremot har åtgärdsplanen lett till att Kommunal sett över sitt fastighetsinnehav, och strukturerat om förvaltningen.
Bygget av Munksjöstaden i Jönköping är nu avslutat och inflyttning har skett i 177 hyreslägenheter.
– För Kommunal ger de långsiktig avkastning till konfliktfonden när räntorna är låga. Samtidigt är det 177 hyreslägenheter i ett område med bostadsrätter, säger Niklas Rengen.