Kommunal ser över samverkan med S
Kommunal ser över partistödet till Socialdemokraterna och sin facklig-politiska samverkan. ”Vi är inte alls nöjda. Halveringen av kommunalare som riksdagsledamöter från 14 till 7 är verkligen inte bra”, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.
Antalet kommunalare som sitter i riksdagen för Socialdemokraterna har halverats sedan förra valet. Nu ska Kommunal diskutera både partistödet och sin facklig-politiska samverkan med S.
– Vi är inte alls nöjda. Nu ska vi se över den facklig-politiska planen i Kommunal. Fundera över strategier och hur vi kan jobba för att få större inflytande i framtiden. Vi har samverkan med S för att det gynnar medlemmarna. Men vi måste utvärdera och reda ut vad facklig-politisk samverkan är och hur vi kan använda det på ett smartare sätt.
Betyder det att ni öppnar för samverkan med fler partier?
– Samverkan handlar om att gå in och påverka inifrån partiet i stället för att stå utanför och skrika in. Det har vi med Socialdemokraterna. Men samarbeta och samtala det gör vi med fler, både med de rödgröna och de borgerliga. Vi vill påverka alla politiker som sitter på makten, hur vi kan göra det på ett smartare sätt ska vi nu fundera på.
Vi vill ha fler kommunalare i politiken – det är ett av våra mål. Men riksdagsledamöter är inget man snyter fram i en valrörelse.
Kommunal stödjer Socialdemokraterna med 250 000 kronor varje månad. 50 öre per medlem och månad portioneras ut, på ett år blir det ca 3 miljoner kronor. Därtill satsade Kommunal centralt runt 10 miljoner kronor på valrörelsearbete för S.
Nu öppnar Tobias Baudin för att de summorna kan förändras.
Betyder det att det blir ett lägre partistöd från Kommunal framöver?
– Det är klart att vi ska diskutera det. Jag stänger inga sådana dörrar. Ligger stödet på rätt nivå? Kan vi göra mer arbete själva i framtiden? De frågorna får vi arbeta med, säger Tobias Baudin.
Efter riksdagsvalet 2014 fanns 14 kommunalare på plats. Nu stannar antalet vid sju. Och det har inte enbart att göra med att det finns en borgerlig majoritet i dagens riksdag, efter valet 2006 (då den borgerliga regeringen Reinfeldt tillträdde) fanns 17 kommunalare i stolarna för att driva opposition.
En av de sju som sitter där i dag är Caroline Helmersson Olsson. Hon har haft en riksdagsplats sedan 2007 och har lång erfarenhet. Den säger henne att antalet kommunalare har betydelse:
– Tidigare har vi lyckats ha kommunalare i alla utskott med koppling till den fackliga världen, det kommer vi inte att kunna ha nu. Det gör att det kommer att fattas ett fackligt perspektiv i många utskott, säger Caroline Helmersson Olsson.
Tidigare har vi lyckats ha kommunalare i alla utskott med koppling till den fackliga världen, det kommer vi inte att kunna ha nu.
Att det nu saknas kommunalare i många av riksdagens utskott kommer att påverka den förda politiken, tror Tobias Baudin.
– Absolut. När du sitter i beslutsrummen finns allt det som format dig i livet med och av det skälet vill vi få in barnskötare, undersköterskor och bussförare i politiken. Vi vill ha in dem och därigenom påverka politiken så att Socialdemokraterna blir ett parti som fattar rätt beslut för stora grupper och för Kommunals medlemsgrupper.
Att Kommunals medlemmar tappat så många riksdagsstolar har flera orsaker tror Tobias Baudin. Han återkommer till att diskussionen om ”dubbla stolar” (kan man som facklig förtroendevald också ta politiska uppdrag) som Kommunal förde under Annelie Nordströms år som ordförande påverkar hur det ser ut i dag.
– Sedan vet vi inte hur mycket det har påverkat. Vi vill ha fler kommunalare i politiken – det är ett av våra mål. Men riksdagsledamöter är inget man snyter fram i en valrörelse, det kräver långsiktigt arbete, säger han.
Nästa år sjösätter Kommunal en ny utbildning som syftar till att få in fler förtroendevalda i politiken. Hur utbildningen ska se ut arbetas det på just nu, utbildningen ska starta under 2019.
Kommunalare efter riksdagsvalen
2006: 17
2010: 15
2014: 14
2018: 7