Vänta! Är det okej att skriva så?
Arga Facebook-uppdateringar efter en dålig jobbdag kan väl inte påverka min anställning? Eller? Det är inte lätt att veta vad du kan skriva om jobbet på sociala medier. KA reder ut vad som gäller med hjälp av Lise Donovan, chefsjurist på TCO.
Får jag kritisera min arbetsgivare på sociala medier?
● Det går inte att svara enkelt ja eller nej på den frågan. Yttrandefrihet gäller för alla men ges ett större utrymme i en anställning i den offentliga sektorn än i den privata. Alla anställda har också en viss rätt att kritisera sin arbetsgivare. Men samtidigt har du som anställd en lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att du inte får ”skada din arbetsgivare”. Det kan handla om att orsaka ekonomisk skada, men det kan också innebära att skada arbetsgivarens varumärke genom att skriva negativa saker om arbetsgivaren på sociala medier. Lojalitetsplikten är starkare om du arbetar för ett privat företag än om du är offentligt anställd.
Kan jag skriva vad som helst så länge jag inte skriver var jag arbetar?
● Nej, för det är oftast ganska enkelt att ta reda på. Kanske har du tidigare skrivit på sociala medier om ditt jobb så att det går att förstå var du arbetar.
LÄS OCKSå: Kommunals jurist: Finns inga enkla svar
Meddelarskyddet gäller inte på sociala medier. Vad innebär det?
● Som offentligt anställd, och numera också som anställd inom privat vård, skola och omsorg, har du ett meddelarskydd. Det innebär att du får lämna ut uppgifter och tips till journalister utan att bli straffad, och arbetsgivaren får inte heller efterforska vem som lämnat ut uppgiften.
Meddelarskyddet gäller om syftet är att uppgifterna ska publiceras i medier som har en ansvarig utgivare eller utgivningsbevis, vilket sociala medier inte har. Det gäller inte för alla sekretessbelagda uppgifter, men många. Information som är ”särskilt känslig” får dock inte lämnas ut.
För dig som jobbar inom vård, skola och omsorg kan det till exempel handla om enskilda individers personliga eller ekonomiska förhållanden. Huvudregeln är att det inte ska gå att identifiera den enskilde. Men eftersom meddelarskyddet endast gäller för traditionella medier har du inte stöd av det då du skriver på sociala medier.
LÄS OCKSÅ: Meddelarskydd för privatanställda: Därför får du inte tystas
Sedan januari 2017 finns en lag som ska skydda visselblåsare. Kan jag få skydd av visselblåsarlagen när jag skriver om missförhållanden på sociala medier?
● Visselblåsarlagen innebär att alla anställda i Sverige har rätt att påtala allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats till omvärlden, oavsett om du arbetar inom offentlig eller privat sektor. Du skulle kunna berätta om missförhållandet via sociala medier, och då bli skyddad av visselblåsarlagen. Arbetsgivaren får då inte straffa dig för att du har larmat om missförhållandet.
Men huvudregeln är att du först måste ta upp missförhållandena internt, exempelvis med chefen, och först om inte arbetsgivaren åtgärdar problemet kan du berätta om det för allmänheten. Vissa förhållanden kan dock vara så allvarliga eller akuta att man har rätt att direkt gå ut med uppgifterna, till exempel via medier.
Illustration: Sofie Marklund
Tips! Tänk på det här
● Det du skriver på sociala medier kan få en mycket större spridning än vad du först trott, och det finns kvar på internet under en lång tid framöver.
● Bryt inte mot tystnadsplikten och sekretessen om du jobbar inom vård, omsorg och skola.
● Håll en respektfull ton. Du får inte förtala personer på sociala medier.
● Många arbetsgivare gör en sökning på sociala medier innan de rekryterar personal, så tänk på att inte lägga upp sådant som du inte vill att framtida arbetsgivare ska veta om dig.
● Vänd dig till facket om du har problem med din arbetsgivare eller undrar vad du kan skriva på sociala medier.
Exempel: De straffades av arbetsgivaren
● En vikarie inom äldreomsorgen i Karlskrona kommun uttryckte sig negativt om sitt nya schema på Facebook. Han skrev också att arbetsgivaren saknade empati. Arbetsgivaren kallade vikarien till ett möte där chefen konfronterade honom med Facebook-inlägget och hotade med att han inte skulle få det heltidsvikariat som tidigare utlovats. I stället skulle vikarien få arbeta 75 procent. Men det blev inte verklighet av hoten och vikarien fick ett vikariat på heltid. Vikarien anmälde kommunen till Justitieombudsmannen, men anmälan lades ned.
● En bemanningsanställd på Volvo skrev kritiskt om företaget på sin Facebook. På rasten uppdaterade han sin status med ”en dag kvar av veckan på detta dårhus”. Han blev uppkallad till chefen och fick veta att han var illojal och inte fick arbeta kvar. Två bemanningsanställda kolleger som kommenterade hans uppdatering på Facebook fick också sluta.