– Vi har inte tidigare haft några förebyggande mediciner som är specialinriktade för migrän. Vi använder till exempel beta­blockerare, psykosmediciner, antiepileptika. De är inte designade för detta och har en massa biverkningar. Nu får vi designermolekyler som verkar specifikt på den mekanism som är involverad i migrän, säger Lars Edvinsson, professor i medicin vid Lunds universitet.

Han har gjort grundforskningen som lett fram till de nya läkemedel som flera läkemedelsbolag just nu håller på att utveckla.

Framför allt är det förebyggande mediciner som kommer. Personer som ofta har migrän ska till exempel kunna ta en spruta en gång i månaden.

I de olika studierna har omkring en femte­del blivit i stort sett helt migränfria. Omkring hälften har blivit bättre, men inte helt migränfria. Och så finns det en del som inte märker någon skillnad alls.

Biverkningarna är få.

Även en akutmedicin är på väg, som man ska kunna ta för att bryta ett pågående migränanfall.

De nya medicinerna kan bli godkända under nästa år, men det går ännu inte att säga när svenska migränpatienter får tillgång till dem.

Så funkar medicinen

Vid ett migränanfall frisätts en signalsubstans som heter CGRP. I dag används en läkemedelstyp som kallas triptaner vid pågående migränanfall.

De fungerar så att de minskar frisättningen av CGRP. De nya medicinerna inriktar sig i stället direkt mot CGRP som frisatts, eller mot de receptorer som fångar upp signalerna från CGRP.

CGRP är också inblandat i Hortons huvudvärk, och medicinerna har visat lovande resultat även för detta.