Det moderna samhället är bekvämt. Vatten kommer ur kranen, el finns i väggen och man kan få nästan allt skickat hem till sin dörr med en knapptryckning på datorn. 

Men vad händer om elen bryts och vattnet inte längre kommer ur kranen? En storm eller en olycka kan snabbt slå ut de funktioner vi förlitar oss på. 

Johan Brolin.
Johan Brolin.

Brandmannen Johan Brolin tror att de flesta människor har ganska dålig beredskap, särskilt unga människor i städer.

–  Dagens ungdom väntar sig alltid att det finns mat i kylskåpet och internetuppkoppling. Äldre och folk som bor ute på landsbygden är däremot ganska vana att klara sig själva. De hugger ved, kanske har ett eget elverk hemma, säger Johan Brolin.

Nyligen höll Johan Brolin en kurs för allmänheten på Torsby bibliotek. Han berättade hur man kan förbereda sig och vad man bör ha hemma för att klara sig en tid.

– Det viktigaste är att man tänker framåt: Vad skulle kunna hända? Vad händer hos mig? Klarar jag mig utan ström? Jag vill få upp ögon­en hos folk, säger Johan Brolin.

Men kommer inte räddningstjänsten och räddar en om något händer?

– Absolut, det gör vi ju. Men lek med tanken att det skulle bli en rejäl storm, med nedblåsta träd och tak som blåser av. Då har vi prio på att ta de mest akuta jobben först, som att röja vägar. Folk kan få vänta om de har otur. Vi uppmanar medborgarna att kunna klara sig själva i tre dygn, säger Johan Brolin.

Hur är din egen krisberedskap hemma?

– Jag ska väl inte påstå att jag har jätteberedskap, bor i en bunker eller så. Men man kommer ganska långt på sådant man har hemma. Jag har ett hus som är direktuppvärmt av el, men jag har även en kamin. Konserver, pasta, ett spritkök så man kan laga mat. Det är väl ungefär på den nivån. Det jag inte har hemma är en batteridriven radio, säger Johan Brolin. 

 

Gör en krislåda!

 

Fyll en låda med detta, och kom ihåg att kolla igenom lådan en gång om året.

• Ljuskälla som fotogenlampa, ficklampa, stearinljus. Bränsle, batterier, tändstickor.
• Mat som inte behöver kyla och är enkel att laga till, som konserver, ris, bönor.
• Campingkök och bränsle.
• Våtservetter att tvätta sig med.
• Batteridriven radio. Powerbank till mobilen.
• Mediciner och första hjälpen.
• Kontanter. 
• Lista med kontaktuppgifter till anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten.

Det här kanske inte ryms i lådan men bör finnas hemma.

• Värmekälla som ej drivs av el, till exempel fotogen, gasol eller diesel. 
• Sovsäck, filtar och varma kläder.
• Vattendunkar.

 

Illustration: Christina Andersson

Elavbrott – visste du att  …

... vattenförsörjningen påverkas, högt belägna områden kan bli utan vatten redan inom en timme.
... mobilnätet lägger av efter några timmar.
... pumpar vid bensinstationer går inte att använda.
... spårbunden trafik stannar.
... butiker stänger för att belysning och kassasystem inte fungerar.

Kall, hungrig och törstig 

Man kan klara sig några dagar utan något att dricka, och några veckor helt utan mat. Men kroppen tar stryk och man får sämre omdöme när man är kall, hungrig och törstig. Det är då man fattar dåliga beslut, som att rusa ut i stormen mitt i natten.
Barn och gamla är särskilt känsliga för kyla och uttorkning.

Prepping...

... är en rörelse som innebär att man lägger tid och möda på att vara förberedd för en kris. Några ”preppers” gör det till en livsstil att vara oberoende av samhällets bekvämligheter även i normala tider.

Mer informaton

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort en serie filmer om krisberedskap, med Heidi Andersson (armbryterskan). Du hittar dem på Youtube, sök på ”hemberedskap heidi” eller följ länk härifrån.
Kolla i förväg vad din kommun gör vid en kris, till exempel var kommunen ställer ut dricksvatten.
Webbplatsen www.krisinformation.se förmedlar officiell information från myndigheterna vid kriser.