Låt dig inte luras av reklamen

Annonser för kosttillskott kan lämna dig med känslan att ”Åh, det där behöver jag för att få mind­re ont/sova bättre/äntligen få lugn på magen!”.

Och det är väl okej, för det är ju reklam­ens uppgift: Att ge dig en oemotståndlig lust att köpa något? Men nej, det är faktiskt inte helt okej. Till att börja med får inte reklam vara vilse­ledande. Och just när det gäller kosttillskott är det särskilt noga reglerat vad som får sägas i reklamen.

KA har tagit hjälp av en expert för att reda ut vad som är rätt och fel. Lennart Holmgren är associerad till Svensk Egenvård, en organisation för företag i hälso­kostbranschen. Han hjälper företag att kolla om deras marknadsföring och märkning följer lagen. 

Han förklarar att man inte får säga att kosttillskott har en medicinsk effekt, alltså att de botar eller förebygger sjukdomar. Däremot kan man få säga att kosttillskott har effekter för hälsan. Det kallas i lagen för ”hälsopåstående”.

Lennart Holmgren tar som exempel ett kosttillskott som ska vara bra för hjärtats funktion. Företaget får inte säga att det hjälper mot hjärtsvikt.

– Men om man säger att det bidrar till en normal hjärtfunktion, då är det inte medicinskt.

Samma regel gäller citat från ”nöjda kunder”. Även om en kund är helt övertygad om att ett kosttillskott hjälpt henne mot hjärtsvikt, så får det inte stå så i annonsen.

Dessutom får man förstås inte påstå något som inte är sant. Det måste finnas bevis för att kosttillskottet verkligen har den effekt man påstår.

LÄS OCKSÅ: Varför har KA annonser för kosttillskott?

För att göra tydligt vad man får säga har EU tagit fram ett register med godkända påståenden. Ett exempel på godkänt påstående är: ”Torkade plommon bidrar till normal tarmfunktion.” I registret finns nu cirka 300 påståenden som får användas, och cirka 2 000 som inte får användas, eftersom bevisen inte ansågs bra nog. Men arbetet har pausats och ett stort antal påståenden om olika växter ligger och väntar på godkännande. 

Detta ställer till problem, eftersom det inte är helt klart hur man får använda de påståenden som väntar. En del anser att de får användas fritt. Konsumentverket anser att företagen får använda dem, men bara om de kan styrka att de stämmer, eftersom marknadsföring inte får vara vilseledande.

– Rättsläget är oklart, säger Anna Rhenman, jur­ist på Konsumentverket.

Anna Rhenman har nyss hanterat ett sådant ärende. Det gäller flera preparat och flera påståenden som väntar på godkännande, till exempel att nyp­on skulle vara bra för lederna. Om fallet går vidare till Patent- och Marknadsdomstolen kommer så småningom en dom som gör att det blir tydligare vad som gäller.

Det är inte så vanligt att tveksamma annonser för kosttillskott går till domstol. Konsumentverket försöker först få företaget att ändra annonsen frivilligt. 

Men förra året kom en dom som gällde kosttillskottet VitaePro. Flera av kundberättelserna i marknadsföringen ansågs gå över gränsen för vad man får säga. Domstolen ansåg att de gav intryck av att VitaePro bland annat ökar orken, motverkar stelhet och ger rörlighet, och detta saknas bevis­ för. Företaget som sålde VitaePro förbjöds att använda­ flera av sina formuleringar.

Det intressanta med domen är att domstolen inte bara granskade varje mening för sig, utan lade stor vikt på vilket helhetsintryck de gav. Det betyd­er att man som konsument inte ska behöva lus­läsa annonstexten för att inte bli lurad.

Illustration: Christina Andersson