Veronica Nilsson lämnar Europafacket

Varför slutar du?

– Därför att jag ska flytta till Singapore. Min man, som är fransman, har blivit utnämnd till Frankrikes ambassadör där.

Hur känns det att sluta i Europafacket?

– Det är naturligtvis blandade känslor. Tiden i Europafacket har varit väldigt rolig.

Du har suttit nästan sju år i Europafackets ledning, varav två år som vice generalsekreterare. Vad är du mest nöjd med under denna tid.

– Att vi har kunnat påverka besluten och göra skillnad. Det gäller till exempel EU:s nya upphandlingsdirektiv. Vi har en stor del i äran att det blev en klausul om att kollektivavtalen måste respekteras vid upphandling.

– En annan fråga gäller utstationering, där vi har varit pådrivande för att få bättre villkor i direktivet. Men där är vi inte framme ännu. Processen pågår fortfarande för att få medlemsstaterna att enas om att motverka social dumping.

– Mycket har under åren gått oss emot när det gäller EU-politiken. Men jag tycker att vi under senare år har fått en bättre dialog med kommissionen. Problemet är i dag snarare att många medlemsstater inte har motsvarande dialog med parterna på nationell nivå.

Nu ska du snart släppa detta, vad ska du göra i Singapore?

– Jag ska i alla fall inte bli hemmafru. Och det är för tidigt att pensionera sig vid 45 års ålder. Men jag vet ännu inte vad jag ska göra. Det finns flera fackliga internationaler på plats i Singapore. Jag arbetar gärna för någon av dem. Det är fackligt arbete jag brinner för.

Veronica Nilsson är ekonom som arbetade på TCO innan hon kom till Europafacket.