Har antalet frivilligarbetare ökat i höst?

– Absolut, och någonstans är det självklart. För oss har det inneburit ett enormt tillskott, av givare, nya medlemmar och frivilliga som vill göra en insats. Till vår grundutbildning för frivilliga har det ibland kommit över 300 personer.

Är det svårt att få frivilliga krafter när det inte är någon katastrofsituation?

– Vi har inte märkt det, inte när det gäller barn på flykt. Därför har det varit lättare för oss att växla upp, för vi hade redan 140 lokalföreningar som jobbade med det här.

 

LÄS OCKSÅ: Frivilligarbetet håller Sverige igång

 

Vad har de frivilliga för drivkrafter?

– Många har känt att de vill göra något, men har inte hittat en kanal. De hör av sig och säger ”jag vill göra något konkret, kan ni berätta hur.”

Hur ser man till att de frivilliga orkar?

– Vi har satsat extra resurser på att stötta föreningarna och alla de som jobbar. 30 verksamhetsutvecklare finns ute i landet för att stötta alla, framför allt lokalföreningarna. Vi har våra psykologer som också kan stötta när det har varit jobbigt. Risken blir annars att man startar med stor entusiasm, men att man inte orkar. Vi får inte bränna sönder människor.

 

LÄS OCKSÅ: Jessica ser till att alla får klappar

 

Föreningsaktiva är ofta väletablerade människor mitt i livet. Hur gör ni för att nå även andra grupper?

– Det vi jobbar aktivt med är att engagera folk som lever i socioekonomiskt utsatta områden. Men det får inte handla om att föreningen kommer och berättar för folk vad de ska göra.  Demokrati och mänskliga rättigheter byggs underifrån, det måste bygga på erfarenheter i området. Vi ser till att det finns former för att engagera sig.  Det är ett ansvar för oss alla i föreningslivet att vi når ut och kan erbjuda möjlighet till engagemang för alla grupper.