Forskare: Små risker med att jobba natt
Många som jobbar natt eller andra ”konstiga” tider oroar sig för att de ska få sämre hälsa. Men oron är ofta onödig.
– Jag vill betona att folk inte ska oroa sig. De långsiktiga hälsoriskerna är så pass små, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Stressforskningsinstitutet.
Vår dygnsrytm styrs av solen: Vi blir pigga när det är ljust och sömniga när det är mörkt.
Att jobba natt, sen kväll eller mycket tidigt på morgonen gör att vi måste jobba emot vår dygnsrytm.
Det här är förstås påfrestande för kroppen. Flera undersökningar visar att risken för vissa sjukdomar ökar när vi jobbar natt. Det gäller till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes och bröstcancer.
TEMABILAGA: Allt du behöver veta om sömn
Men riskerna är mindre än många tror. Torbjörn Åkerstedt tar larmet om ökad risk för bröstcancer som exempel.
– Det är bara i den grupp som arbetat natt längst, 20 år, och den gruppen är så liten. Har man arbetat natt 5-15 år finns det inget som tyder på ökad risk för bröstcancer.
Han jämför med andra faktorer som påverkar vår hälsa:
– Det är värre att motionera för lite, röka eller dricka för mycket alkohol.
För tre år sedan gjorde Stressforskningsinstitutet en undersökning om vad folk tycker om sina arbetstider. Enligt den undersökningen var nattarbetarna ganska nöjda, och rapporterade inte särskilt mycket sömnbesvär.
Det kan bero på att de som har svårt att sova på dagen söker sig ifrån nattarbete. Kvar på natten blir de som kan sova trots ljus och buller.
Undersökningen blev ett slags omröstning om vilka arbetstider folk tycker sämst om. Minst populärt var för lite inflytande över arbetstiden, följt av kort framförhållning.
På tredje plats kom det som Torbjörn Åkerstedt själv tror är det sämsta för hälsan: Kort dygnsvila, alltså mindre än elva timmar mellan arbetspassen.
– Det är rätt självklart Har man tio timmar mellan passen så får man kanske ihop 5-6 timmars sömn.
LÄS OCKSÅ: Sömn – en fråga om klass och kön
Människor mår bra av att själva kunna påverka sina arbetstider. Men det finns motstridiga intressen. Ofta vill man ha lång sammanhängande ledighet, och tar gärna långa pass och kort dygnsvila.
– Lediga dagar är väldigt värdefulla, för man går ner i varv på ett annat sätt, säger Torbjörn Åkerstedt.
Men även om långa ledigheter är nyttiga, så kan de inte kompensera för återkommande sömnbrist. Den som kan påverka sitt schema måste därför tänka på balansen. Gärna trycka ihop schemat, men inte för mycket. Man kanske inte behöver de 15 timmars dygnsvila som dagjobbare har, men man ska hinna sova sina åtta timmar.
Så klarar du nattjobbet
1. Kämpa för ett bra schema: Experter rekommenderar att man inte jobbar mer än tre nätter i rad. Då ställer man inte om dygnsrytmen helt.
2. Se över ljuset på arbetsplatsen: Starkt ljus gör dig pigg, dämpat ljus gör dig sömnig.
Du kanske måste ta hänsyn till sovande patienter eller barn, men om du kan välja själv: Ha mycket ljus i början av passet, dämpa framåt morgonen. Då blir det lättare att somna efteråt. Jobbar du flera nätter i rad kan du ha starkare ljus de första passen, och dämpat de sista passen.
3. Lek filmstjärna: Ta på mörka solglasögon när du åker hem så du inte piggnar till av det starka morgonljuset!
4. Försök få dagsljus: Naturligt dagsljus är bra för oss. Försök vara ute en stund när det är ljust.
5. Dagsljus på vintern: Testa att sova i två pass: Några timmar på morgonen, några timmar på sena eftermiddagen före nästa arbetspass. Ut och få ljus mitt på dagen!
Bra schema räddar
Att växla mellan dag- kvälls- och nattjobb kan störa sömnen. Ett bra schema underlättar. Det är bättre att jobba först dag, sen kväll och sist natt. Sämre att jobba först natt, sen kväll och sist dag.