”It har frikort hos arbetsmiljölagen”
It-system i hemtjänsten skapar stress. Enligt informationsarkitekten Jonas Söderström beror det bland annat på att personalen känner sig övervakad.
– Kvinnor med lite inflytande i arbetet, exempelvis många undersköterskor, är värst drabbade.
– It har frikort hos arbetsmiljölagen, säger Jonas Söderström, som har skrivit boken ”Jävla skitsystem!”.
Han har sedan 90- talet arbetat med it-system för arbetslivet och är kritisk till utvecklingen av det han kallar den digitala arbetsmiljön.
– Det begreppet har jag försökt lansera länge och nu börjar det få genomslag. Arbetsmiljön i övrigt blir bättre på de flesta arbetsplatser men få har tidigare reflekterat över hur IT påverkar personalen.
Det var när Jonas arbetade som it-konsult som han fick upp ögonen för problemet.
– Vi kom till arbetsplatserna i tron att våra system skulle effektivisera jobbet. Så blev det inte; i många fall blev personalen mer stressad. Det gällde många yrkesgrupper.
När Jonas kontaktade fackförbund för att ställa frågor om digital arbetsmiljö förstod de inte att han ville prata med ett skyddsombud och inte en it-ansvarig.
– It-stress ses inte som ett arbetsmiljöproblem utan som ett individproblem. Många får höra att de inte har tillräcklig datorvana och tror att det är deras fel att de mår dåligt. Ironiskt nog gäller det även personer som sitter framför en dator hela dagen.
Jonas nämner tre övergripande stressfaktorer hos it-systemen. För det första strular de ofta. Och även när de fungerar som tänkt lider de ofta av dålig användbarhet.
– Appar för privat bruk är snyggt designade och lätta att använda. Arbetslivets datasystem är mindre konkurrensutsatta och har inte samma krav på sig. Därför är de ofta onödigt krångliga.
Att systemen inte är användarvänliga beror enligt Jonas på att de utformas av personer utan erfarenhet från användarnas yrken. Personalen har sällan inflytande över hur tekniken ser ut. I regel får de inte ens vara med och bestämma vilket system som ska införas.
– Det blir som att få en potatisskalare när man behöver en hammare.
Det tredje stora problemet med system som TES och Laps Care är enligt Jonas att de gynnar kontroll och detaljstyrning.
– För 25-30 år sedan dominerade idén att arbetet organiseras bäst av de anställda. Sedan 90-talet har den kulturen gradvis trängts undan av kontrolltänk, där it-systemen är urverket. Personalen känner sig övervakad, vilket minskar tilliten och ökar stressen.
It-systemens försvarare brukar framhålla att de kan minska stressen genom att visa om bemanningen bör ökas.
– Cheferna inte bryr sig inte om det. Systemen används mer till att motivera nedskärningar, menar Jonas.
Trots den mörka bilden är Jonas optimistisk inför framtiden.
– Jag tror att vi har nått vägs ände. Samhället håller på att drabbas av en administrativ infarkt; allt fler inser att detta inte kan fortgå.
Han har förhoppningar på facket.
– Kanske kan Kommunal ta initiativ till att utveckla idéer till bättre verktyg genom att låta hemtjänstens anställda samverka med användbarhetsexperter och designers? Faktum är att flera bra uppfinningar i vården kommer från vårdpersonal. Innovation bör komma från gräsrötterna!