Stefan slår ett slag för vårdjobben

På Danderyds sjukhus akutmottagning verkar alla känna klinikassistent Stefan Olsson. Det beror nog inte bara på att han har jobbat här sedan 1987. När Stefan mött upp oss i korridoren utanför akutmottagningen tar det ett bra tag att komma till hans arbetsrum, inte för att det är en lång sträcka att gå utan för han att har många att byta ord med på vägen, alltid med glimten i ögat.

Kontoret är fullt med foton på nära och kära, och dörren hit är alltid öppen. Han är ”verksamhetschefens högra hand”; i den rollen ingår att lyssna på och coacha de 160 kollegorna.

– Mitt rum är akutens ”Kiss and cry-corner”. Hit kommer man för att gråta eller skratta. Mest skrattas det.

Det första Stefan gör på morgonen är att slå på datorn.

– Ofta heter mejlflödet duga. Därefter brukar han ta en lov runt hela akuten.

– Jag vill checka av motgångar och medgångar. Ibland får jag ge ett handtag i det kliniska arbetet, vilket är himla kul då jag annars saknar det lite. Det är i undersköterskeyrket jag har mina rötter. De andra klinikassistenterna på sjukhuset jobbar i civila kläder, men jag tycker det känns bäst att ha sjukhusuniform. Med matchande träskor!

Stefan slår gärna ett slag för vårdjobben. Som 16-åring började han som städare på Nyköpings lasarett, året därpå flyttade han till Stockholm och blev först sjukvårdsbiträde och sedan undersköterska.

– Jag provade att jobba som skoförsäljare ett tag, men det var det tråkigaste jag gjort.

Jag väljer att ta upp saker som är viktiga istället för att bråka med cheferna om allt. Då blir det mer tyngd bakom orden.

Till dagens unga vill Stefan säga att de inte ska dra sig för att jobba i vården. Han tycker att det är tråkigt att mest se negativa skriverier.

– Man måste förstås ta upp när något fungerar dåligt. Men jag är hellre den som lyfter fram goda arbetsplatser. På akuten råder en anda av samverkan. Det är roligt att gå till jobbet.

Stefan ser sig som ett exempel på vilka utvecklingsmöjligheter som finns i vården.

– Tänk att lilla jag sitter i ledningsgruppen för en av Sveriges största akutmottagningar. Med ”kavla upp ärmar-mentalitet” och engagemang gör man karriär. Många undersköterskor här har viktiga ansvarsområden, som anhörigstöd och brandskydd.

Att lönerna borde bli bättre förnekar han inte.

– Unga vet att de tjänar mer på till exempel IT. Det är viktigt att få upp lönenivån för att göra branschen mer attraktiv, vårdjobb är ett yrke och inte ett kall. Men inte ens om jag fick 90 000 skulle jag stanna om jag inte trivdes.

Det viktigaste för trivseln är att personalen månar om varandra, menar Stefan. Undersköterskan och arbetsplatsombudet Sofia Märges, som tittar förbi, håller med om att Danderyds akutmottagning med sitt öppna klimat är en utmärkt arbetsmiljö.

– Här blir man hörd. Jag väljer att ta upp saker som är viktiga istället för att bråka med cheferna om allt. Då blir det mer tyngd bakom orden.

Stefan vill även lyfta fram att de har en positiv mångfald i personalgruppen.

– Det är bra med en blandning av olika kulturer. Dessutom är vi det första sjukhuset i Sverige med hbt-policy.

När klockan närmar sig två är det dags för personalmöte. Själv måste han dock skynda iväg till ett annat möte, med sjukhuskyrkan.

– Mellan mötena åker jag slalom mellan olika uppgifter, från att byta glödlampor till att stötta personal vid konflikter. Men sådana är sällsynta.