Hemgänget gör livet tryggare för de äldre

Vi får inte följa med hem till någon vårdtagare och se hur de jobbar. De har bara hand om samma person i högst två veckor, och under den tiden förändras så mycket: I början är vårdtagarna ofta trötta och oroliga, och det går inte att förutse när det skulle gå bra att ta emot besök från en tidning.

Därför träffar jag de fyra undersköterskorna Gunilla Blom, Catarina Segerby, Magnus Danielsson och Irene Stranne i ett mötesrum på äldreboendet Vidablick. Här har de också sin bas och sitt arbetsrum.

Trygg Hemgång startades 2012. Anledningen var att många äldre oroade sig för hur de skulle klara att bo hemma efter en sjukhusvistelse, och hemtjänsten hade inte alltid tid att ge den hjälp de behövde.
Irene Stranne och Magnus Danielsson sökte sig till Trygg Hemgång för att få vara med och bygga upp något nytt. Och det har varit väldigt roligt, tycker de.

– Vi har gjort egna checklistor och telefonlistor, vi har gjort allt från grunden, säger Magnus.

Han visar en telefonlista, med nummer till hemtjänstgrupper och hemsjukvård i hela Ronneby kommun. Trygg Hemgång har hela kommunen som arbetsområde, från kustlandskapet i söder till skogarna i norr, så de har många att samarbeta med.
 
Catarina Segerby är vikarie i gruppen, tidigare jobbade hon i hemtjänsten. Där kunde det vara stressigt att ta emot någon som kom från sjukhuset.

– Ibland kunde de ringa från lasarettet och säga att de kommer klockan tre, sen blev de försenade och jag hade många som väntade på mig, säger Catarina.

I Trygg Hemgång sköter de fyra undersköterskorna planeringen själva. De har fått sjukhusen att förstå hur viktigt det är skriva ut på förmiddagen i stället för på eftermiddagen, så att det finns tid att göra ett bra jobb.
Det är en lång checklista att gå igenom när någon kommer hem. Kan vårdtagaren gå på toa själv? Är mattorna en halkrisk? Fungerar tevefjärrkontrollen och kan vårdtagaren nå den? Det är bara några av punkt-erna, och oftast behövs det en tur till apoteket och mataffären också.

Första dagen är de alltid två, varav en är huvudansvarig. Dagarna som följer återkommer den huvudansvariga och ger den hjälp som behövs, som påklädning och frukost och allt som hemtjänsten normalt gör. Med en viktig skillnad: De har mer tid. Ett av syftena är att vårdtagaren ska lära sig klara saker på egen hand, därför jobbar de mycket ”med händerna på ryggen.

– Ta en enkel sak som att borsta tänderna. De kanske inte kan ta på tandkrämen om man bara en fungerande arm. Men sen klarar de att borsta. Det är viktigt att de får göra det de kan, säger Gunilla Blom.

En av de bästa sakerna med jobbet är just att se hur snabbt vårdtagarna blir bättre på att klara sig själva.

– I början är det jättemycket på arbetsplanen, sen är det så härligt att ta bort grej efter grej, säger Catarina Segerby.
Uppdragen varar i upp till två veckor, sen lämnar de över till hemtjänsten om vårdtagaren behöver fortsatt hjälp.

Eftersom behovet av Trygg Hemgång varierar blir det i bland luft i schemat. Då går de in som vikarie eller extraresurs på någon av äldreboendets avdelningar. Men de känner sig aldrig pressade att göra det för mycket.
Hemgångarna prioriteras, och de bedömer själva hur mycket tid de behöver för det jobbet.

– Chefen har stort förtroende för oss, säger Irene Stranne.

På samma sätt litar arbetsterapeuten på deras bedömning när de säger att det behövs något hjälpmedel, och sjuksköterskan litar på att hon blir kontaktad när hon behövs.

Det finns liknande verksamheter i många kommuner, ofta blandade team med sjuksköt-erska, sjukgymnast, arbetsterapeut och undersköterska. I Ronneby är det enbart undersköterskor i gruppen. Verksamhetschefen Maria Sevestedt tycker att det är bra, det är risk att det blir förvirrande för de äldre om fler yrkesgrupper är med.

– Vi valde att göra undersköterskorna ansvariga, och det har vi definitivt inte ångrat. De som vi anser vara värdeskapande är främst våra undersköterskor, säger Maria Sevestedt.