Vilka mönster blir tydliga när man tittar på mycket forskning samtidigt?
  – En klar majoritet av alla sjukskrivna på arbetsmarknaden är kvinnor. Det gäller alla yrkesgrupper och alla diagnoser, förutom arbetsskador. Det är en stor fråga men vi har sett att det finns väldigt lite forskning ur ett genusperspektiv, och har det gjorts har man inte gjort någon analys av den.

Sverige har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad – hur påverkar det kvinnors hälsa?
  – Kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och även när de arbetar inom samma yrkesgrupp har de ofta olika arbetsuppgifter. Vi har sett att arbetsplatser och arbetsorganisationer som är könsintegrerade ger en bättre hälsa och friskare medarbetare. Men vi vet inte vilka faktorer det beror på. Här behövs det mer forskning.

Annika Vänje, fil dr vid KTH.Annika Vänje.

Är det skillnad på kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser?


  – Nej, för både kvinnor och män är det flest sjukskrivningar på enkönade arbetsplatser.

Har forskningen tittat på fel saker?
  – Många sjukskrivningar handlar om problem med rörelseorganen, men det räcker inte med lösningar som handlar om ergonomi. Man behöver också se över organisationen för den påverkar också hälsan.

Vad säger du om organisationen inom offentlig sektor?
  – Där har det skett en stor privatiseringsvåg och ett tänk kring lean-production. Hur det påverkar arbetsmiljön är en jätteviktig fråga. Där behövs det forskning, det finns inte idag.

Vad är den viktigaste slutsatsen du drar av all forskning?
  – Jag tycker att det osynliga arbetet, det emotionella arbetet, behöver en genuskritisk granskning. Alla de osynliga arbetsuppgifter som inte är formaliserade men som ändå utförs. Jag ser dem som smörjmedlet på arbetsplatserna, det som krävs för att det ska gå runt. Men eftersom det är osynligt ger det inte kvalifikationer för lönesättning.

Vilka faktorer är viktiga för att må bra i jobbet?
  – Känslan av kompetens, att vara på rätt jobb, att bli uppskattad och belönad för det jobb man gör och att leva i ett jämställt förhållande.

Så lönen i sig kan påverka ohälsa på arbetet?
  – Jag tror inte man kan renodla det så. Man kan ju känna uppskattning av elever eller patienter vilket delvis kan kompensera en låg lön. Men det är klart att lönen är ett sätt att visa uppskattning och värdera kompetensen.

Kunskapssammanställningen ”Under luppen – om arbetsmiljö och arbetsorganisation ur ett genusperspektiv” är skriven på uppdrag av Arbetsmiljöverket. AMV har i sin tur fått i uppdrag av regeringen att förebygga att kvinnor slås ut ur arbetslivet på grund av arbetsrelaterade problem. Sammanställningen är en del i det arbetet.