Här pluggar de språk på jobbet

Stämningen är glad i klassrummet, ett konferensrum högst upp i äldreboendet Serafen i Stockholm. Dagens lektion är över, men åtta deltagare har stannat kvar för att berätta om projektet, som heter Arbetsam.
  – Först var det lite hipp som happ, säger Raoudha Kordi glatt, och alla skrattar.
  Någon berättar att de just pratat om uttrycket ”hipp som happ”. Gruppen skrattar åt att Raoudha alltid vill testa de nya orden direkt.
  – Hon använder så fina ord, ibland tappar jag hakan, fnissar Elisa Gomes.
 

Elisa Gomes.

Det Raoudha syftar på är att alla inte bara var glada i början, när projektet presenterades. Alla i rummet är utbildade undersköterskor som i flera år jobbat sida vid sida med infödda svenskar. Att då bli utvald för att ”lära sig svenska” kan uppfattas som att man inte duger.
  Flera instämmer i att de kände så först. Men de började ändå gå på lektionerna, och idag har de bara positiva saker att säga.
  – Man är mer självsäker nu, säger Malick Sagnia.
  – Förut vågade jag inte prata på arbetsplatsträffar, det gör jag nu, säger Selfa Ilia.
  – Det har blivit enklare att skriva dokumentation, säger Selamawit Tsegay.
  De klarade jobbet även tidigare, men nu går det lättare på många områden – från skriftlig dokumentation till småprat med de gamla.
 

Malick Sagnia.

Cirka 50 av Serafens anställda får undervisning tre timmar i veckan på arbetstid. De  studerar svenska som andraspråk, vård och omsorg och andra vårdkurser. Grupperna är indelade efter förkunskaper. De som redan har vårdutbildning kan ändå fräscha upp kunskaperna och lära sig nya metoder som inte fanns när de gick utbildningen.
  Språkläraren Lena Jansson påpekar hur viktigt det är att förstå språket för att kunna ta till sig annan kunskap. Därför är det så bra att läsa ämnena tillsammans.
  När hela personalen ska få fortbildning, får deltagarna en chans att redan i förväg bekanta sig med sig de begrepp som kommer att tas upp. När det är en föreläsning för alla sitter Lena med och lyssnar efter svåra ord. På nästa lektion kollar hon att alla har förstått. Det är en av de stora fördelarna med att ha språkundervisning på arbetsplatsen.
  En annan fördel är att de får kunskap som de kan använda direkt.
  – Vi läser här, sen går vi till avdelningen och använder de nya orden, säger Raoudha.
 

Selamawit Tsegay.

Men projektet påverkar också övriga anställda: Cheferna får lära sig att skriva veckobrev som de anställda begriper. Manualer bearbetas tills alla förstår dem.
  Och kanske viktigast av allt: Språkfrågan har kommit fram i ljuset. Det har blivit tillåtet att säga att man inte förstår, accepterat att fråga en gång till utan att ses som tjatig.
  Serafens chef Lena Slotte upplever att stämningen har blivit bättre. Det har blivit färre konflikter som beror på kommunikationsmissar.
  – Vi är inte hemma, men vi är en bit på väg mot att förstå varandra, säger Lena Slotte.
  Gruppen håller med om att språkfrågan har blivit mindre känslig. De kan be sina svenska kollegor att rätta dem när de säger fel. De vågar fråga om ord de inte förstår – och det har lett till en annan viktig upptäckt:
  – Alla svenskar kan inte alla ord heller, säger Selfa Ilia med ett leende.

Selfa Ilia och Raoudha Kordi.

Gruppens tips till andra arbetsplatser med många nationaliteter:

1. Sök pengar och gör ett liknande projekt!
2. Se till att förklara ordentligt för alla varför det är viktigt.
3. Ha lektionerna på arbetsplatsen, och se till att lärarna finns med i verksamheten.
4. Lägg schemat så att alla kan vara med.
5. Försök engagera alla yrkesgrupper.
6. Var beredd på att det väcker känslor. Kunskap är makt, och när några får mer kunskap utmanas hierarkierna på arbetsplatsen.