– Det är en jätteviktig fråga, det diskuteras mycket, och det är en fråga som regeringen fört fram som ett av flaggskeppen. Samhällsekonomiskt är det därför oerhört viktigt att få reda på hur det blivit.

Vad har ni kommit fram till?
– Att det är väldigt svårt att på trovärdigt sätt ta reda på om jobbskatteavdraget ökat sysselsättningen eller inte. Vi vet inte helt enkelt.

Varför är det så svårt?
– Vi har försökt räkna på det, men vi har ingen grupp som inte påverkats att jämföra med. I USA, som haft jobbskattavdrag, riktades det bara till ensamstående mödrar, då kunde man jämföra före och efter och med andra grupper. Men i Sverige vet vi inte vad som hade hänt om det inte hade funnits. Samtidigt genomfördes också många politiska reformer på en gång, förändringar i a-kassan till exempel, och så förändras konjunkturen i världen. Det kan också påverka.

Går det alltså inte att mäta om jobbskattavdraget har avsedd effekt?
– Vi har i alla fall inte kommit på hur man ska göra det. Vi har funderat väldigt mycket och rest runt och presenterat uppsatsen och haft olika konferenser. Men så vitt vi kan säga går det inte att ta reda på det här.

Har ni träffat finansminister Anders Borg?
– Nej, men vi har varit på arbetsmarknadsdepartementet. De uppskattar att vi försöker och är ärliga.

Vad händer nu?
– Vi har lagt ned projektet för vi vet inte hur vi ska gå vidare.

Fotnot: Jobbskatteavdraget innebär att skatten har sänkts för dem som arbetar. Pensionärer, sjukskrivna eller arbetslösa får inte del av skattesänkningen. Detta har genomförts i fyra steg. Det är den viktigaste reformen för att få fler i arbete, enligt regeringen.