En människa som fötts med många av de nu kända fetmagenerna väger i snitt 8 kilo mer än en människa som bara har ett fåtal sådana genvarianter. De upplever hunger och mättnadskänsla på ett annorlunda sätt. Skillnaderna sitter främst i hjärnan och matvanor och motion har därför stor betydelse.

Författarna gör en spännande genomgång över var forskningen står just nu. Det verkar finnas belägg för att generna styr hur och i vilken mån vi påverkas av kolhydrater, fett och motion. En förklaring till hur samma diet kan ge så olika resultat för olika individer.