Resultatet från KA:s årliga löneenkät dröjer i år. När vi under hösten frågade de lokala fackliga sektionerna om årets lokala löneförhandlingar svarade många att de inte var klara.
– Arbetsgivaren är inte klar. Vi hoppas att de nya lönerna betalas ut i december, säger Henrik Walin, sektionsordförande i Alingsås.
– Det ju dåligt. Vi kan beklaga arbetsgivarens ointresse att betala ut de nya lönerna tidigare. Men vi kan ju inte tvinga arbetsgivaren till förhandlingsbordet.

Att det blir sent hänger oftast ihop med individuell lönesättning. De medarbetar- och lönesamtal som arbetsledaren ska ha med anställda i sköts ofta upp till efter sommarsemestrarna. Därmed tappade man minst tre månader.
Det centrala löneavtalet, som bestämmer hur mycket pengar arbetsgivaren minst måste avsätta till lönehöjningar, skrevs under 12 maj.

I Kiruna kom de nya lönerna inte förrän i oktober.
– Först efter semestrarna satte man igång med samtalen och det är inte ok från vår sida, säger sektionsordförande Mary Poromaa. Kommunal måste nästa gång se till att det blir ett stoppdatum för lönesamtalen.
– Individuella löner är inte ok i den här staden, vi måste jobba på så att det blir bättre. En del arbetsledare är väldigt bra på lönesamtal men andra är så dåliga att medlemmarna knappt märkt av att det varit ett lönesamtal.
Värst tycker hon att förseningarna drabbar sjukskrivna.
– Sjukskrivna får inte retroaktiv höjd sjukpenning. De som idag redan har det så svårt i samhället straffas. Även om det bara kan handla om en hundring så är det mycket för dem idag!

I Västerviks kommun fick vårdanställda och räddningstjänsten vänta till november.
– Kommunen struntar i vad Kommunal säger och tvingar igenom individuella löner, säger sektionsordförande Lisbeth Elmér.
Arbetsgivaren hävdar att löne- och medarbetarsamtal hållits, men medlemmar har berättat för facket att så är det inte.
Enligt Elmér har arbetsgivaren nekat facket att få ut listor över vilka lönesamtal som hållits. Facket ville att hela lönepotten då skulle delas lika för alla inom vården.  
– Inom vården hör man att medlemmarna är väldigt negativa till individuella löner. Inom barnomsorgen däremot är acceptansen mycket större, säger Lisbeth Elmér. Barnskötarna har också fått 200 kronor extra efter en arbetsvärdering.

Förutom de individuella lönerna kan det finnas andra orsaker till förseningarna.
I Karlshamns kommun vill arbetsgivarna att de som var pensionärer i september inte skulle ha något retroaktivt, även om de jobbat i april, då lönerna ska höjas enligt avtalet, berättar sektionsordförande Ylva Eriksson.
– Nu har vi brutit ur den frågan och den ligger som en tvist på förbundet, säger hon.

Att medlemmarna får ut sina nya löner sent är ingen ny fråga för Kommunal. Förra året visade KA:s kartläggning att trots att arbetsgivarna haft över ett år på sig fick många inte ut sin nya lön i april.
Håkan Pettersson, dåvarande avtalsansvarig i förbundsledning, var då tveksam mot tidsgränser för de lokala löneförhandlingarna. Det kunde bli ett hot mot individuella löner:
– En arbetsgivare som exempelvis bara vill ha generella utlägg kan då få igenom det genom att dra ut på tiden, sa han då till KA.

Men Kommunal tycks ha svängt en del. Nuvarande avtalsansvarig, Lenita Granlund, berättar att frågan var uppe i de senaste centrala avtalsförhandlingarna.
– Vi hade mycket diskussioner om det här med Sveriges Kommuner och Landsting och vill reglera det: någon form av deadline, bortre datum. Men det fick vi ju inte något gehör för.
SKL är kommunernas och landstingens organisation och motsätter sig ofta avtalskrav som begränsar medlemmarnas handlingsutrymme.
Lenita Granlund trodde dock att det trots allt blir lite bättre i år ute i kommunerna efter att frågan rests i förhandlingarna. Att problemen består känner hon till, dock inte omfattningen.
– Men det är helt oacceptabelt att det drar iväg så här lång tid.

Centrala löneavtalet

1 april 2010
Löneutrymme: 490 kronor månaden per heltidare, varav individgaranti på 100 kronor.
Lägsta lönen höjs med 385 kronor.

1 april 2011

Löneutrymme: 480 kronor månaden per heltidare, varav individgaranti på 100 kronor.
Lägsta lönen höjs med 385 kronor.
Lägsta lönen där gymnasieutbildning krävs höjs med 770 kronor
OB, jour- och beredskapsersättning höjs med 3,5 procent

Enligt SKTF-tidningens enkät höjdes kommunaltjänstemännen löner med i genomsnitt 2,4 procent i år. Centrala avtalet garanterar ett löneutrymme på 2 procent på varje arbetsplats.
Var fjärde kommun var inte klar med förhandlingarna i november, vilket SKTF:s förhandlingschef Mona Tapper kritiserar.
SKTF-ombuden tycker
att processen med individuell lönesättning fungerar sämre i år.