Så slår krisen mot kommunalarna

Anders Bergström, Kommunals tredje vice ordförande, hur berörs Kommunals medlemmar av den ekonomiska krisen?
–Konjunkturen blir svagare och det i förlängningen kan leda till nedskärningar i kommuner och landsting.
Kan krisen ha inverkan på medlemsavgiften?
– Nej. Och strejkkassan påverkas inte så länge vi inte är i konflikt.
LO-fackens koppling till krisstämplade Swedbank, hur ser den ut?
– Vi äger aktier i Swedbank. Och Swedbank är en av de bankaktier som sjunkit mest. Om vi sålde dem i dag skulle vi få mindre vinster.
Påverkas möjligheten till medlemslån eller villkoren för medlemslån?
– Villkoren påverkas om räntorna stiger eller sjunker. Annars har vi ett avtal med Swedbank och Nordea som följs.
Har förbundet agerat på något särskilt sätt den senaste tiden vad gäller placeringar på börsen?
– Vi väntar ut tills vi ser en stabilitet innan vi gör några nya bedömningar vad gäller våra placeringar. Det enda vi har gjort är att vi ökat likviditeten i form av mer pengar på bankkonton. De pengar vi får i utdelningar har vi inte gjort några nyinvesteringar för.
Bör Kommunals medlemmar vara oroliga?
– Framför allt de som inte är med i a-kassan. Det blir troligtvis kärvare tider. Och då behöver man absolut vara med i facket för att ha en motvikt till arbetsgivarna.
Har medlemsutvecklingen påverkats redan nu?
– Ja förra månaden var den minsta minskningen sen medlemstappet började i januari 2007, då den första avgiftshöjningen kom. Vi minskade med 1 200 medlemmar i september. Månaden innan var det 1 700 medlemmar.
Och jämfört med för ett år sen?
– I september 2007 minskade vi med 2 850 medlemmar.

Clas Olsson, chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, hur berörs kommun- och landstingsanställda?
– Den realekonomiska effekten kommer ju så småningom i form av lägre sysselsättning och minskade skatteinkomster för kommuner och landsting.
Kommunals medlemmar, som i huvudsak arbetar i kommun- och landstingssektorn, bör de vara oroliga för sina jobb?
– Inte i någon större omfattning. I några kommuner och landsting klarar man med nöd och näppe balanskravet och där kan man ha behov av att minska ner på personalen. Men det är ett fåtal. De flesta löser det med naturliga avgångar. Det är rätt osannolikt med uppsägningar.
Varför?
– Minskningen i ekonomin är inte så stor att det är motiverat. I stället kommer det behövas fler människor som arbetar i kommunerna på längre sikt.
Hur går det med de anställdas pensioner?
– De som är på väg att gå i pension nu och har placerat mycket i pensionsförsäkringar med stora aktieportföljer kanske ska vara lite oroliga. Men allt talar för att börsen återhämtar sig så det tar igen sig på något års sikt.
Har kommuner och landsting agerat på något särskilt sätt den senaste tiden med anledning av oron?
–På en del håll har man placerat om sin pengar så att man inte sitter med för tung aktieportfölj. Men de allra flesta agerar mer långsiktigt.
Gör många om sina budgetar?
– Ja det pågår ett febrilt arbete med att ändra budgetarna på grund av vår ändrade prognos om de minskade skatteintäkterna framför allt.
Så det beror inte på börsoron?
– Nej de kommuner som har större belopp placerade på börsen är framför allt välbeställda kommuner. Det är några få. Det har blivit vanligare att kommunerna har mindre placeringar men det rör sig inte om några jättebelopp.