Barnen förlorar på Borgs jobbavdrag
Att skapa nya jobb med hjälp av finansminister Anders Borgs skatterabatt är dyrt. Närmare bestämt 50 miljarder kronor, eller runt 700 000 kronor per jobb. Det är dålig matematik.
Jobbavdraget syftar till att folk ska jobba mer. Men så har det inte blivit: De som tjänar mest och fått störst skatterabatt verkar i stället vilja jobba mindre! Samtidigt som många med låga inkomster inte får så många timmar de vill. Nymoderat Borg vill ändå gå vidare och ge dem som tjänar över 30 000 kronor tre gånger så stora sänkningar av skatten som kommunalarna.
De goda tiderna har ökat klyftorna mellan fattig och rik, visar DN:s granskning (08/08/27). Invånare i rika Danderyd har ökat inkomsterna dubbelt så mycket som boende i Botkyrka. Unga får allt svårare att försörja sig. I Stockholm har deras inkomster sjunkit med 11 000 kronor per år under 2000-talet, eftersom de har svårt att få fasta jobb.
Femtio tusen miljoner kronor i sänkt skatt är ju en slant. Pengarna har regeringen fått loss genom slopad avdragsrätt för a-kassan, höjd a-kasseavgift och försämrad a-kassa.
För LO-medlemmarna har skattesänkningar på en knapp tusenlapp ätits upp av försämringar på annat håll. Flykten från a-kassa och fack gör löntagaren mer sårbar för sämre tider.
Överföringen av skattekronor från fattig till rik straffar barnen. När föräldrarna får det sämre går det ofta ut över familjen. Det i sin tur leder till att skolarbetet och hälsan påverkas. Rädda Barnens undersökning visar att var tredje grundskoleelev det senaste året behövt ta med sig pengar i skolan, trots att lagen säger att utbildningen ska vara kostnadsfri. Barn som inte har råd stannar hemma och skäms.
Många kommuner drog i år ner på fritidsaktiviteter för barn under lovet. Och fler barn än någonsin som far illa hörde av sig till Barnens rätt i samhället, Bris, i sommar (SvD 08/08/28). För utsatta barn är välfärdssamhällets nätverk livsviktigt, och det är ett rent hån att höra kristdemokraten Göran Hägglund trosvisst deklarera att föräldrar alltid vet bäst hur de ska ta hand om sina barn. Utsatta barn behöver ett samhälle som ser dem och inte gör revorna i skyddsnätet större.
Barn ska ha en skola som ger alla lika chanser. Skolminister Jan Björklund har tagit politiska poänger med hjälp av trixande med skolstatistik. Gör istället något åt klassklyftor och floran av flummiga friskolor.
Borgs skattepengar kan med andra ord göra bättre nytta än att hamna i de rikas redan överfulla fickor.
