Första minnet jag har av henne är att hon kom upp på barnavdelningen en dag och visade kläder som hon handlat åt sin yngste lille son. Ett par små, små gympadojor bland annat. Idag är killen 30 och har betydligt större skor.

Gun och jag har gjort mycket kul tillsammans under åren och har hållit kontakten även sen hon började jobba på förskola. Bl.a. så stod vi flera gånger på Kommunals julmarknader och sålde vårat hantverk, jag min keramik och hon sina Waldorfdockor. Vi gjorde knäckäpplen och sålde några gånger. Ofta hade vi massor av äpplen med hem också.

Känner ännu sviterna av helgens femårsjubileum i min dansklubb. I söndags kände jag mig snurrig och bakfull – kan man bli det av Loka? Linedance är annars bra för både kropp och knopp. Det gäller att ha hjärnan i trim så att jag inte snubblar på grannen framför, bakom eller vid sidan… Det är tack vare Marita jag började dansa. Vi satt i hamnen och såg en uppvisning för fyra år sen och tyckte det såg så roligt ut och att det var så varierat, både olika musik och dansstilar.  Marita sa att hon skulle anmäla oss och nu har vi dansat oss igenom flera terminer…

Marita och jag lärde känna varandra genom keramiken för sisådär tjugo år sen eller mer. Då gick vi på kurser, men sen några år har vi tillsammans med några andra en egen verkstad. Det passar mig mycket bättre då jag själv kan bestämma när och hur länge jag vill vara där.

Tror jag cyklar om blomsteraffären innan jag ska till Gun. Eller förresten, jag tittar nog in på Cigarrelvan och tar några spelkuponger och köper ett par lotter. Det händer att vi brukar sätta nåt kryss tillsammans nån enstaka gång. Satsar man inget kan man inte vinna – å andra sidan satsar man inget så kan man ju spara utgiften… Ja, ja…

Ses!

Hjälp på traven med min bildfråga som ligger längst ner i bloggen – Idag ser det ut så här på samma ställe… Rätt trist syn.  

Annas bild