Hade ätit och druckit,och

pratat och skrattat och kände mig mätt och glad och stark,

När det plötsligt ringde på dörren,

Det var Du,

Du var liten och ledsen med hungriga ögon,

Ögon som sökte värme och närhet, ljus och kontakt,

Älskade medmänniska, det är Du som är någonting, som betyder någonting,

Du som alltid får stå i hallen och hungra och törsta efter allt,

Det är Du som ska den,Du och ingen annan,
Årets bragdmedalj!