Leg gav uskor större stolthet

”Skomagerens hus” i Rødby är en dagverksamhet för psykiskt sjuka. Två personer sitter på uteplatsen och njuter i den varma vårsolen, i köket innanför pysslar gäster och personal med fika. Här har Annelise Pedersen sin bas, men hennes jobb är att ge stöd åt psykiskt sjuka och missbrukare i deras hem.

Bente Jakobsen har ett liknande jobb i en grannby, och Maria Røpke Rasmussen är hennes elev – hon studerar till undersköterska och gör nu sin tredje och sista praktik.
  Bente och Annelise har jobbat länge som undersköterskor. När legitimationen infördes 2008 ansökte de genast om legitimation.
  De ser bara fördelar med förändringen. De har fått en större yrkesstolthet. Legitimationen skärper uppmärksamheten, och det är bra för patientsäkerheten.
  – Jag vill inte riskera min legitimation. Om någon hotar med att ta sitt liv tio gånger, måste jag reagera varje gång och anmäla vidare. Då har jag ryggen fri, säger Bente Jakobsen.

De allra flesta undersköterskor har sökt legitimation. Ett litet antal har avstått, delvis på grund av att det kostar nära 400 kronor, men också för att de inte vill ha det ökade ansvaret.
  Men det krävs ganska grova fel för att bli av med legitimationen. Till exempel att man är berusad på jobbet, stjäl bruk­arens medicin eller gör riktigt grova misstag.
  – Om jag ger fru Hansens medicin till herr Hansen en gång så gör man en anmälan. Gör jag det många gånger kan jag bli av med legitimationen, förklarar Maria Røpke Rasmussen.
  Den som blir av med legitimationen kan ändå fortsätta jobba, fast vissa arbetsuppgifter får man inte göra. Efter en tid kan man ansöka om att få tillbaka legitimationen.

Legitimationen har medfört att undersköterskor får fler och mer avancerade arbetsuppgifter. Förut var arbetsgivarna osäkra om vad undersköterskorna kunde. Nu har det blivit tydligare, så arbetsgivarna vågar låta dem göra allt de är utbildade för.
  Maria Røpke Rasmussen har nyligen gjort praktik på ett sjukhus, och kan berätta att allt fler undersköterskor delar ut medicin och går rond med läkarna.
  – Jag praktiserade på en hjärtavdelning, där gjorde undersköterskorna samma uppgifter som sjuksköterskorna, säger Maria Røpke Rasmussen.
Maria tyckte inte att sjuksköt­erskorna verkade känna sig hotade av att undersköterskorna gjorde samma uppgifter. Det är ändå mycket tydligt att det är stor skillnad mellan yrkena.
  – Undersköterskorna har en mer praktisk inriktning, säger Maria.

Bente och Annelise fick inte högre lön för att de fick sin legitimation. Men med tiden blir det skillnad. Den som har legitimation gör fler och mer avancerade arbetsuppgifter och kommer därför att få större lönehöjningar, berättar de.
  För den som vill jobba utomlands är legitimationen bra. En arbetsgivare utomlands kan med hjälp av ett ID-nummer snabbt få veta vilken kompetens man har.
  – Du kan resa ut i världen och jobba, som sjuksköterskorna, säger Bente Jakobsen.